Vad är 90%-regeln, och hur påverkar den din norska deklaration?

Vanligtvis gör jag mitt bästa för att fånga ditt intresse med titeln och inledningen på inlägget.

Det här blir mitt undantag.

Om du inte är intresserad av spekulativa tolkningar av norsk skattelag, så är det här inlägget inget för dig.

Jag skämtar inte. Det finns risk att du trillar ur stolen av uttråkning.

Det handlar om den beryktade “90%-regeln”.

Din väg till fulla avdrag?

Vi vill att 90%-regeln ska betyda följande:

Om mer än 90% av din inkomst kommit från Norge så kan du vid deklarationen kräva hela personfradraget och minstefradraget, även fast du bara varit i Norge delar av året. Gränsen för toppskatt ska också sättas till 490 000 NOK, precis som om du varit bosatt i Norge hela året.

Det här är viktigt för dig som inte är skattemessig bosatt i Norge under hela året. Om du varit skattemessig bosatt i Norge hela inkomståret får du ju göra fulla avdrag utan att hänvisa till exempelvis “90%-regeln”.

Men för pendlare som inte gör >183 dagar per tolvmånadersperiod, eller >270 dagar per 36-månadersperiod, är detta högintressant. Åtminstone för dom som vill skatta mindre.

Vad säger lagen och skatteetatens hemsida?

90%-regeln finns beskriven på sidan 1386 i lignings ABC (pdf), under punkt 4:

Personlig skattyter bosatt innenfor EØS-området med begrenset skatteplikt etter sktl. § 2-3, kan på visse vilkår kreve fradrag som om skatteplikten gjaldt all inntekt og formue, jf. sktl. § 6-71. Personer som er skattepliktige etter petroleumsskatteloven kan også kreve fradrag etter sktl. § 6-71 dersom vilkårene for øvrig er oppfylt, se FIN
9. januar 2006 i Utv. 2006/332. Fradragsretten omfatter alle ordinære fradrag, se pkt. 4.2.

Punkt 4.2 säger vidare:

Fradragsretten omfatter i utgangspunktet alle ordinære fradrag etter skattelovens alminnelige regler, jf. sktl. § 6-71 (1). Dette innebærer bl.a. at personfradrag og minstefradrag mv. ikke skal avkortes. Fradrag etter denne regelen er betinget av at hele eller tilnærmet hele skattyterens inntekt av arbeid, virksomhet eller pensjon beskattes i Norge. Er minst 90 % av inntekten beskattet i Norge, kan det legges til grunn at vesentlighetskravet er oppfylt, se Ot.prp. nr. 1 (2005-2006) kap. 9.5.1.1.

Jag klarar av att översätta texten ordagrant, och jag tycker att den säger det jag vill, men jag misstänker att jag tappar bort de små nyanserna/betydelserna.

Eller så förstår jag paragraferna rätt, trots skatteetatens besked?

För skatteetaten säger “Nej!”

“Det är väl bara att någon tar och frågar skatteetaten om det fungerar som vi vill? Hur svårt ska det vara?”

Som tur är har “någon” redan gjort det. Dock utan att få det svar vi hade hoppats på.

Den första diskussionen med en representant för skatteetaten hittar du här. Skatteetaten säger följande om 90%-regeln:

Det du refererer til er når du er skattepliktig til Norge for all din inntekt, og minstefradraget og en rekke andre fradrag skal fordeles mellom Norge og utland.

Det finns en till tråd på samma forum, samma ämne, då är svaret från skatteetaten detta:

 Denne regelen med 90% av inntekten i Norge, får bare betydning hvis vi skal fordele utgifter mellom Norge og Sverige (eks. barnehageutgifter, renteutgifter betalt i Sverige)

Det kan förstås röra sig om att en handläggare på skatteetaten har förstått fel, och sprider felaktig information. Men är det sannolikt?

Mer i skatteetatens texter om 90%-regeln

90%-regeln står omtalad på ett annat ställe och med lite andra ord, och ett annat kontext, i broschyren “Informasjon til utenlandske arbeidstakere” (pdf):

Er du bosatt i et annet EU/EØS-land og begrenset skattepliktig til Norge, kan du ha en utvidet fradragsrett når minst 90 prosent av din inntekt av arbeid, pensjon eller virksomhet beskattes i Norge. /…/ Se mer i brosjyren «Informasjon til utenlandske arbeidstakere: Selvangivelsen».

I broschyren “Informasjon til utenlandske arbeidstakere: Selvangivelsen” (pdf) står det om “utvidet fradragsrett” med överskriften “Personlige og familiemessige fradrag” på sidan 6:

Betaler du skatt i Norge av minst 90 prosent av din inntekt av arbeid, pensjon eller virksomhet, kan du kreve de samme personlige og familiemessige fradrag ved likningen som en person som er bosatt i Norge.

Den utvidede fradragsretten omfatter de fleste ordinære fradragOmfattes du av reglene om utvidet fradragsrett, har du bl.a. rett til fulle årsfradrag for fradrag som ellers begrenses i forhold til hvor lenge du oppholder deg/er bosatt i Norge i inntektsåret.

Jasså, “de flesta ordinarie fradrag”? Mer specifikt, exakt vilka avdrag gäller detta?

Vilka avdrag räknas som “personlige”, och vilka räknas som “familiemessige”?

Vidare står det också om “Fradrag for gjeldsrenter” enligt 90%-regeln. Där har vi alltså barnehageutgifterna och ränteutgifterna som skatteetaten säger att det hela handlar om.

Personlige og familiemessige fradrag

Jag googlar “personlige og familiemessige fradrag”, hittar dokumentet RF-1048.doc på skatteetaten.no. Där står det såhär:

Rett til personlige og familiemessige fradrag for skattytere med begrenset skatteplikt

Det er åpnet for at personlige skattytere med begrenset skatteplikt til Norge og som er bosatt i andre EØS-stater, på visse vilkår likestilles med skattytere med alminnelig skatteplikt. Forutsetningen er at hele eller tilnærmet hele skattyters inntekt av arbeid, pensjon eller virksomhet skattlegges i Norge (90 % av inntekten). For ektefeller legges ektefellenes samlede inntekt til grunn ved avgjørelsen av om inntektskravet er oppfylt.

Aktuelle fradrag kan være:

  • Foreldrefradrag for legitimerte kostnader til pass og stell av barn. Inntil NOK 25 000 for ett barn født 1997 eller senere. Økes med NOK 15 000 for hvert ytterligere barn.
  • Særfradrag for alder og uførhet.
  • Særfradrag for store kostnader ved sykdom. Dokumenterte kostnader må minst utgjøre NOK 9 180.
  • Renter av gjeld, tilknyttet formue i Norge.

For å få ovennevnte fradrag MÅ dokumentasjon av ektefelles inntekt og dokumentasjon av utgifter vedlegges inntektsoppgaven
Posten kan ikke benyttes sammen med post 3.3.7.3 – standardfradrag.

Jag förstår om en representant för skatteetaten läser ovanstående och får för sig att 90%-regeln gäller exempelvis “barnehageutgifter, renteutgifter”.

En källa till

På portalen Nordisk eTax.net hittar vi följande skrivning:

Er du begrenset skattepliktig, kan du få fradrag som om du var bosatt i Norge når du er statsborger i et EU/EØS-land og minst 90 prosent av din inntekt er skattepliktig i Norge. Er du gift skal også din ektefelles inntekt tas med ved beregningen av om 90 prosent av inntekten er skattepliktig i Norge.

I skattesammanhang betyder bosatt “skattemessig bosatt“, så när det står “kan du få fradrag som om du var bosatt i Norge” tolkar jag det som att du räknas som skattemessig bosatt och därmed kan göra fullt minstefradrag och personfradrag. Men det är min tolkning.

Slutligen, klarhet?

Under sektionen “Informasjon til utenlandske arbeidstakere: Selvangivelsen” hittar jag följande:

Utvidet fradragsrett

Personlige og familiemessige fradrag
Er du bosatt i et annet EU/EØS-land, og er begrenset skattepliktig til Norge, har du enda en valgmulighet. Betaler du skatt i Norge av minst 90 prosent av din inntekt av arbeid, pensjon eller virksomhet, kan du kreve de samme personlige og familiemessige fradrag ved likningen som en person som er bosatt i Norge.

Er du gift, skal din ektefelles inntekt tas med ved vurderingen av om dere betaler skatt i Norge av minst 90 prosent av inntektene deres.

Den utvidede fradragsretten omfatter de fleste ordinære fradrag. Omfattes du av reglene om utvidet fradragsrett, har du bl.a. rett til fulle årsfradrag for fradrag som ellers begrenses i forhold til hvor lenge du oppholder deg/er bosatt i Norge i inntektsåret.

Vilka avdrag begränsas i förhållande till hur länge du är i Norge? Personfradraget och minstefradraget till att börja med, men finns det flera?

Nej vet du vad. Jag anser att det finns nog bevis för att säga följande:

Om 90% av din inkomst kommit från Norge, så får du göra fulla person- och minstefradrag, oavsett hur många dagar du har varit i landet. Gränsen för toppskatt ska inte heller avkortas i sådant fall.

Men mina ord väger förstås inte tungt när du diskuterar med skatteetaten. Därför är det viktigt att du gör din egen tolkning, om du har tänkt begära avdrag enligt detta.

Tog du dig till slutet av det här inlägget misstänker jag att du har egna erfarenheter av ovanstående. Berätta i en kommentar, så blir vi alla klokare!

  • Marlene

    Om man bara jobbar i sommar, mitten av juni-augusti och sen inget mer så är ju de 100% av inkomsten. Betyder det då att jag kan använda mig av denna “90%”-regel? 
    Sen om jag kanske åker och jobbar lite iaf, förlorar jag då möjligheten att göra fulla avdrag för sommarmånaderna? 
    *Krångligt detta*. Minns inte att det var så svårt när jag jobbade i butik för många år sedan. 

    • http://www.sjuksköterska.nu Sjuksnu

      Det som räknas är procentuell andel av den sammanlagda inkomsten i Sverige och Norge, för hela inkomståret. Som jag förstår det. Åtminstone 90% av inkomsten ska alltså vara från Norge för att du ska få göra fulla avdrag (om detta nu ens stämmer).

      Så i deklarationen du gör 2013 gäller det inkomståret 2012, och all inkomst från januari till och med december.

      Jo det är krångligt, om man försöker göra rätt och så bra som möjligt samtidigt. Men den stora massan kommer undan med minst möjliga ansträngning – så länge dom inte blir slumpmässigt utvalda för kontroll av deklarationen. 

      Det är inte så bra att förlita sig på turen, när det kan resultera i en häftig restskatt om man har otur.

  • Linneaw

    Hej, jag undrar hur det fungerar med att jobba på dispans i norge, kan man göra det precis som i sverige efter termin 5? Eller är det usk-arbete som gäller?
    /linnea

    • http://www.sjuksköterska.nu Sjuksnu

      Hej Linnea!

      Fredrica jobbade som undersköterska i Norge (hjelpepleier, helsefagarbeider) efter fem terminer av sjuksköterskeprogrammet. Såhär skriver hon i inlägget Erfarenheter av fyra års jobb som sjuksköterska i Norge:

      Sommaren mellan femte och sjätte terminen åkte jag som undersköterska till Ahus (Akershus) och jobbade på en medicinsk avdelning för njure/endokrin. Jag hyrde en hybel (möblerat rum) i nära anslutning till sjukhuset (Ahus söker förresten ständigt efter vikarier till sin pool, så kolla in deras hemsida!). Efter att ha mjukstartat utan så mycket eget ansvar insåg jag att ”det här grejar jag nog”!

      Sedan finns det speciella tjänster under sommaren, för sykepleierstudenter. Jag vet inte hur populärt eller vanligt det är, men jag tänker att det är vanligare på sjukhus med extremt stor brist på personal. Här är exempel på en annons.

      Om du ringer och hör med ett av sjukhusen som erbjuder arbete för sykepleierstudenter, så får du säkert närmare information om vad det innebär och vilka villkoren är.

      Här är några exempel på vilka löner som kan vara aktuella, från forumet sykepleiediskusjon.net. NSF har också lite generell information, och en tabell.

      Håll oss uppdaterade – det är helt säkert fler som är intresserade av att jobba i Norge under studierna!

  • Anonymous

    90% regeln är väldigt enkel. Om du har tjänat minst 90% av din sammanlagda inkomst för hela året i Norge, så har du rätt till avdrag på norska deklarationen som om du bott i Norge hela året. 

    Jag utnyttjade denna regel för norska deklarationen 2011 och skickade då med en kopia av min svenska deklaration som bevis. Skattehandläggaren gav mig först inte rätt till avdraget. Jag ringde skattehandläggaren, som var en äldre man med Bergen-dialekt. Han hade aldrig i sitt liv hört talas om 90-avdraget (det var därför han inte hade godkänt det i min deklaration) men skulle konsultera en yngre kollega. 

    2 veckor senare fick jag en ursäkt från skattehandläggaren och 10.000 extra skatteåterbäring in på kontot. 

    Kontakta mig gärna för fler norska skattefrågor på kooperativbemanning.se

    • http://www.sjuksköterska.nu Sjuksnu

      Hej K!

      Ja, “lätt som en plätt”! Det gäller bara att visa handläggarna på skatteetaten vad som gäller. Något som kanske inte känns helt naturligt till en början.

      Tack för ett konkret exempel på hur det kan gå till när 90%-regeln utnyttjas.
      Jag tittade in på din sida, och är intresserad av konceptet. Jag lägger ett inlägg om “kooperativbemanning” på “att göra”-högen.

  • Linnea

    Tack för ett bra svar :)

  • Christina

    Pratade med skatteetaten idag och kvinnan jag pratade med hade ingen koll på detta men pratade med en kollega som jobbade med utland. Fick så besked att jag kunde använda mig av 90%-regeln. Hon sa även nåt om att jag också kunde skriva att jag kunde använda “boende efter internrett”. Detta eftersom jag jobbat 2010 o 2011 samt över 160 dagar 2012. Vet dock inte exakt hur detta funkar så tror jag håller mig till 90%-regeln eftersom den verkar stämma in på mig då jag jobbat jan-juli och sen ingen inkomst i Sverige då jag inte jobbat utan studerat.

    • Micka

      Hej! detta låter som läget för mig ser ut just nu också! Kan jag bara fråga hur du skrev in detta i din selvangivelse? :)

      • Christina

        Jag har inte skickat in den än men kommer att skriva att jag begär utvidget fradragsrett eftersom mer än 90% av min sammanlagda inkomst är från Norge. Skickar sen med en kopia på min Svenska deklaration som bevis.

    • DR Laban

      Hade du studiemedel från Sverige under tiden du studerade blir det kanske lite svårare att få igenom avdraget. Samt kom ihåg att du måste bifoga din svenska deklaration som bevis för att du saknar inkomst i Sverige annars får du aldrig igenom det avdraget, använder själv mig av det avdraget varje år och bifogar alltid en kopia av mnkr svenska deklaration.

      • Christina

        Svenska studiemedlet är en skattebelagd inkomst. Det tas alltså inte upp i deklarationen. Ska skicka in en scannad kopia av deklarationen, har fått den i dagarna så ska ta tag i det nu. Vilken del av deklarationen brukar du skicka in?

        • Christina

          Inte en skattebelagd inkomst ska det ju stå :)

      • Christina

        DR Laban, hur brukar du skiva som tilläggsupplysning i den norska deklarationen? Anger du hur många månader under året som du varit i Norge?

      • car

        Baseras detta på din förvärvsinkomst (efter avdrag för t.ex. dubbelt boende) eller är det bruttolönen du fått av dina arbetsgivare?

  • car

    baseras 90 % reglen på ens total inkomster i sverige: från tjänst, näringsverksamhet samt kapital? Eller är det bara tjänst?

    För inkomst från tjänst, är det då lönen man fått utbetalt eller är det förvärvsinkomsten (lön minus vissa avdrag t.ex. ) eller är det innan dessa?

    Anledningen att jag frågar är att jag tjänat 20 000 kr i sverige i år och kommer att tjäna drygt 136 000 NOK i norge, vilket innebär att jag före avdrag och likande kommer väldigt nära 90 % reglen. cirka 87 % av min inkomst i norge givet en växelkurs på 1,1.

    Undrar därmed även vilken växelkurs de använder i uträkningen? Samt om det finns några undantag till regleln typ att tjänar du över x NOK så får du göra fulla avdrag oavsett inkomst i sverige

    Stort tack på förhand

  • Leban

    Om man nu testar o köra på den här 90% regeln ska man skita i och dra för resa, kost och boende (avdrag för pendlare)? Eller går det och dra för det med. Väl mött

  • Mia

    Någon som vet om jag måste räkna CSN-bidraget (eller delar av det) till mina inkomster?

  • Daniel Olsson

    I 2014 använde jag detta kryphål för att få fullt minstefradrag. Hade inte jobbat i Sverige eller annat land på grund av resa och började arbeta i norge i april vilket medförde endast 8/12 delar av minstefradraget. När jag deklarerade för helåret 2014 hänvisade jag till regeln på deras sida samt bifogad dokumentation i form av min Svenska inkomstdeklaration vilket var tillräckligt och jag fick fulla avdrag.

    Se till att vara noggrann med att hänvisa och att bifoga dokumentation.