Äh, specialistsjuksköterska som specialistsjuksköterska, eller?

Socialstyrelsen konstaterar att specialistsjuksköterskorna blir färre med åren:

Antalet specialistutbildade sjuksköterskor fortsätter att minska, färre än hälften (49 %) väljer att specialistutbilda sig.

I nästa mening glädjer man sig åt att ett trendbrott kan ses i horisonten:

En ny trend kan dock ses genom att allt fler väljer att börja studera till specialistsjuksköterska, enligt HSV. Anledningen antas vara att antalet platser till utbildningarna har ökat, bland annat genom att de lärosäten som tidigare förlorat sin examinationsrätt har återfått rätten att examinera.

Fler väljer att börja studera till specialistsjuksköterska för att det finns fler studieplatser.

Tråkigt nog är det endast för relativt nytuexaminerade sjuksköterskor som en specialistutbildning hinner “löna sig”.

Detta märks förstås ute på universiteten och i förlängd arm även på sjukhusen. Sjuksköterskor med begränsad erfarenhet står allt för snart på intensivvårdsavdelningen, själv.

Hur mycket kostar missen som den tjugofyraåriga intensivvårdssjuksköterskan gör? Missen som leder till flera onödiga vårddygn på IVA, för att inte tala om lidande för patient och anhöriga?

Hur mycket hade det kostat att istället premiera de som väljer att läsa en specialistutbildning, så att det lönar sig även för erfarna sjuksköterskor att ta det steget?

Vem är det som bestämmer, egentligen?

“Äh, ska det vara något? Spelar det verkligen någon roll om specialistsjuksköterskan i princip är nyutexaminerad eller om hon har jobbat tio år på akutmottagning, innan sin specialistutbildning? Trenden säger att fler väljer att utbilda sig till specialistsjuksköterska. Behöver vi verkligen ändra något? Dessutom är det upp till skolorna att ta ansvar för utbildningens och de utexaminerades kvalitet.”

Men att förlänga specialistutbildningen är inte aktuellt: “Vem skulle söka då? En extra termin eller ett extra år, för en skrattretande löneförhöjning? Nej se till att dessa gröna sjuksköterskor lär sig allt de behöver under två terminer av specialistutbildning, sedan får landstingen ta vid”.

Svensk sjuksköterskeförening inflikar med “Glöm inte det akademiska, här ska skrivas en magisteruppsats!”, medan Vårdförbundet förbannat konstaterar att politikerna inte håller vad dom lovar om betald specialistutbildning.

Så beklagar landstingen sig för att de är tvungna att hålla längre inskolningar för nyanställda. Till landstinget säger jag: ni får det ni betalar för.

Vilken jävla soppa.