Sjuksköterska: utbildning, med antagningspoäng för HT 2011

Sjuksköterska utbildningFör att komma in på utbildningen och bli sjuksköterska behöver du ungefär 20 i betygsnitt. Åtminstone i Göteborg. Som lägst krävs 15,1 i Örnsköldsvik.

Antagningspoäng för höstterminen 2015 hittar du här.

Högskoleprovet ger en oproportionerligt god chans att komma in på de flesta utbildningsorterna.  Du kommer in med så lågt som 0,4-0,6. Tre fjärdedelar av alla som gör högskoleprovet får bättre poäng än så.

Så är du intresserad av att bli sjuksköterska, och betygen inte räcker till: gör högskoleprovet!

Lycka till!

Antagningspoäng HT 2011:

Lärosäten Antagna Sökande BI / BII / HP
Göteborgs universitet 105 2809 20,20 / 19,35 / 1,4
Sophiahemmet 75 2154 19,50 / 18,16 / 1,3
Röda Korsets högskola 78 2014 19,08 / 17,79 / 1,2
Uppsala universitet 125 2272 19,02 / 18,23 / 1,0
Ersta Sköndal 85 1596 18,30 / 17,30 / 1,0
Högskolan i Halmstad (HH) 38 1197 18,30 / 17,90 / 0,8
Varberg (HH) 38 779 18,10 / 17,92 / 0,9
Karolinska Institutet (KI)
Huddinge (KI) 160 2396 18,10 / 17,42 / 1,0
Visby (KI) [DISTANS] 20 675 17,50 / 16,93 / 0,9
Huddinge (KI) [DISTANS] 30 1573 19,09 / 18,06 / 1,4
Linköpings universitet (LiU) 80 1518 19,00 / 17,75 / 1,2
Norrköping (LiU) 80 1526 18,00 / 17,10 / 0,8
Lunds universitet (LU) 93 2081 19,50 / 18,84 / 1,1
Helsingborg (LU) 17 975 18,85 / 18,60 / 1,1
Högskolan i Gävle [DISTANS] 85 996 17,30 / 16,59 / 0,6
Umeå universitet (UmU) 80 1335 18,55 / 17,30 / 0,9
Skellefteå (UmU) 27 384 16,30 / 15,96 / 0,6
Örnsköldsvik (UmU) 55 396 15,10 / 15,12 / 0,4
Lycksele (UmU) [DISTANS] 32 621 16,95 / 16,00 / 0,9
Högskolan Borås 130 1383 17,80 / 17,92 / 0,8
Högskolan Dalarna [DISTANS] 90 904 17,00 / 16,60 / 0,7
Malmö Högskola 73 1615 18,50 / 18,36 / 1,0
Ystad (MaH) 81 595 16,30 / 16,44 / 0,6
Trelleborg (MaH) 6 573 18,27 / 17,59 / 0,9
Luleå Tekniska universitet [DISTANS] 85 592 15,90 / 16,20 / 0,6
Högskolan Kristianstad 85 963 17,67 / 17,01 / 0,7
Högskolan Kristianstad [DISTANS] 32 920 17,81 / 18,45 / 1,1
Karlstads universitet 85 1152 18,70 / 17,22 / 0,8
Högskolan i Väst 105 1038 16,95 / 17,02 / 0,8
Linnéuniversitetet (LnU)
Växjö (LnU) 65 1034 18,60 / 17,20 / 0,6
Hultsfred (LnU) 5 222 16,50 / 17,95 / 0,8
Kalmar (LnU) 53 936 18,25 / 17,36 / 0,6
Oskarshamn (LnU) 5 264 16,20 / 17,69 / 0,8
Vimmerby (LnU) 5 235 16,50 / 18,00 / 0,6
Västervik (LnU) 5 244 16,60 / 17,11 / 0,5
Mälardalens högskola (MdH)
Västerås (MdH) 100 1181 17,20 / 16,30 / 0,6
Eskilstuna (MdH) 70 369 17,25 / 16,22 / 0,6
Nyköping (MdH) 50 636 16,20 / 15,96 / 0,6
Örebro universitet 90 1648 18,30 / 16,85 / 0,9
Mittuniversitetet (MiUn)
Sundsvall (MiUn) 55 620 17,10 / 16,85 / 0,6
Östersund (MiUn) 55 605 15,80 / 16,00 / 0,5
Blekinge Tekniska högskola 90 628 15,80 / 15,80 / 0,5
Högskolan i Jönköping 140 1478 17,40 / 16,07 / 0,7
Högskolan Skövde 80 985 17,10 / 16,84 / 0,6

 

Källa: VHS.se | BI: Gymnasiebetyg utan komplettering | BII: Gymnasiebetyg med komplettering | HP: Högskoleprov | [DISTANS]: Distansutbildning

Sjuksköterskans utbildning

Under tiden du läser din utbildning för att bli sjuksköterska kommer många tankar och funderingar att väckas. Då kan det vara bra att veta att det finns flera som gått igenom samma sak under sin utbildning, som har delat med sig i sin blogg.

Sjuksköterskans utbildning är ingen rak och enkel väg till en hög lön. Det har ingen hävdat. Däremot går det att få skäligt betalt för sin tid, “enklast” genom att arbeta som sjuksköterska i norge.

Att räkna på lönen, med krav på löneförhöjningar och så vidare, kommer vara en lätt match efter att du under din utbildning har läst och behärskat läkemedelsberäkningen.

Vill du jämföra med antagningspoängen för höstterminen 2015, eller läsa mer om behörighetskraven, hittar du den informationen här.

  • SSK student

    Är relativt höga antagningspoäng i storstäderna får jag säga. Hade varit intressant att kunna se hur många som examineras från respektive lärosäte varje år. 

    Känns som det är stor skillnad mellan skolorna på en del plan, en del skolor har många veckor praktik andra försvinnande få. Visa skolor sägs det vara “lätt” att ta sig igenom. Är bara lösa antaganden som man hör som ssk student..

    Men hade varit kul att se antalet examinerade per år och hur många veckor praktik som skolorna erbjuder… 

    • http://www.sjuksköterska.nu Sjuksnu

      Ja visst är det höga antagningspoäng. Åtminstone höga betygssnitt, högskoleprovet behöver man inte göra speciellt bra ifrån sig på för att komma in.

      Tänk att man kommer in på en sjuksköterskeutbildning som kräver 17 i betygsnitt, bara man har 0,6 på högskoleprovet. 0,5 verkar motsvara ~16. 

      Kollar man på några tekniska utbildningar vid Chalmers, exempelvis  “MEKATRONIKINGENJÖR”, så krävs ett betygsnitt på 17 eller 1,1 på högskoleprovet. “SJÖFART OCH LOGISTIK” samma, 17 eller 1,1.

      Perfekt sätt att marknadsföra sjuksköterskeutbildningen. Speciellt till män. 

      “Var du skoltrött under gymnasietiden och är du inte beredd att börja jobba ännu? Skriv ett halvdant högskoleprov och säkra en plats på sjuksköterskeutbildningen”. (För att få 0,6 behöver man bara vara bättre än de ~33% sämsta).

      Jo det är stor skillnad mellan skolorna. Speciellt när det gäller praktiktiden. Meningen är att de ska kunna profilera sig/sitt universitet genom att utforma utbildningen på sitt eget vis. Bara de följer den nationella examensordningen.

      Det är ju ett enda stort tankefel från början. Dels finns informationen inte att hitta på ett överskådligt sätt (vad gör man annorlunda vid sjuksköterskeutbildningen i Göteborg jämfört med i Luleå?). 

      Dels så skulle det inte spela någon roll om sjuksköterskeutbildningen var erkänt mycket bättre i Luleå än Göteborg. Bor man nära Göteborg och har betygen som krävs för att komma in flyttar man inte 130 mil norrut för att få exempelvis 20% mer praktik. Om man är som de flesta andra det vill säga. Alltid finns det någon enstaka ambitiös/äventyrlig själ som gör resan.

      Sveriges Radio Gävleborg gjorde 2009 en genomgång av hur mycket praktik de olika utbildningarna vid landets 23 lärosäten erbjuder.

      Ersta Sköndal högskola, 38 veckor
      Högskolan i Gävle, 30 veckor
      Mälardalens högskola, 31 veckor
      Röda korsets högskola, 38 veckor
      Sophiahemmet högskola, 47 veckor
      Uppsala universitet, 35 veckor
      Örebro universitet, 26 veckor

      Artikeln och reportaget finns på http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=3341979

      Vill man verkligen veta kan man förstås ringa till de aktuella lärosätena och fråga.

      Antal examinerade per år. Det hade varit intressant att se, och jämföra med antagna per år. Eller antagna för motsvarande kull 3 år innan. Var hittar vi den informationen tro?

      I Skövde var det i alla fall ingen ordning, med närmare 40% avhopp: https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2011/1/Manga-avhopp-fran-Skovdes-sjukskoterskeutbildning/

      Precis som den artikeln inte hjälper oss att jämföra utbildningarnas svårighetsgrad internt, lika lite är anekdotala berättelser på internet värda. Det som uppfattas som svårt för en kan vara lätt för en annan.

      Jag menar att det är lättare att få godkända provresultat genom sjuksköterskeutbildningen, generellt, än det är att skaffa sig all den kunskap man behöver för att kunna göra ett bra jobb.Det vill säga, kraven är generellt sett allt för lågt ställda. För många studenter tar sig genom utbildningarna med stora kunskapsluckor. 

      Vet man av sig att man är studiemässigt odisciplinerad, eller har man redan planerat arbeta under studietiden istället för att lägga ner tiden på att studera, då gör man sig själv en otjänst om man letar upp det universitet som verkar vara lättast att ta en examen vid.

      Det går inte bara ut över en själv. Det går även ut över ens framtida patienter och kollegor. Kanske är det lika bra att inte sammanställa ett register över svårighetsgraden på utbildningarna?

      • SSK student

        Håller med om hp resultat, går nog att kryssa igenom ett resultat så man kommer in på många ställen.

        Är nog lika bra att skippa den sammanställningen som du säger.

        I övrigt finns det hur mycket som helst att säga om utbildningen i stort, tyvärr märker jag att det är mycket “brister”. Med det menar jag att det läggs krut på saker som inte kommer vara förbreddande inför ens kommande yrke. Finns så mycket mer man skulle kunna undervisa för att göra en redo inför arbetet. Jag själv kommer nog examineras som en bättre teoretiker kontra vad min praktiska nivå ligger.

        Sitter väl med hundra tankar om vad som skulle kunna vara bättre…Tyvärr är väl “bristerna” jag nämnde en av alla anledningar till låg lön.

        Mina fem öre som student iaf..

        • http://www.sjuksköterska.nu Sjuksnu

          Jo, jag har också upplevt brister i utbildningen. Jag vet att många av mina medstudenter också gjorde det.

          Några brister kan de flesta vara överens om. Andra brister upplevs bara av enstaka studenter: de som redan under utbildningen har satt sikte på ett specifikt område. De vill förstås att större del av grundutbildningen ska vara inriktad på deras intresseområde. 

          Det är inte ovanligt att studenter upplever att de inte fått ägna nog energi åt att förstå fysiologin, patofysiologin och farmakologin. Att tid istället slösas på dravel och flum. Men några år efter utbildningens avslut, med ett annat perspektiv, börjar man förstå vitsen med allt “dravel och flum”. Att det faktiskt går att använda sig av det för att få patienten att uppleva hälsa i större grad.

          Problemet är bara att förstår man inte fysiologin, patofysiologin och farmakologin kan det få stora konsekvenser – en komplikation som är på väg att uppstå kanske inte uppmärksammas trots att det finns tydliga varningssignaler. Om man däremot inte läst på inför ett omvårdnadsseminarium (som man i alla fall får godkänt på, bara på sunt förnuft), så kanske det leder till att patientens upplevelse av att inmundiga föda blir något sämre, som värst.

          För att förtydliga så tycker jag att vi sjuksköterskor spelar en oerhört viktig roll i akutsjukvården (som ju också blir mer och mer av vårat arbete på sjukhusen). Förmågan att med små medel få en svårt sjuk patient att uppleva hälsa är för oss fantastiskt mycket viktigare än förmågan att gissa diagnoser eller ifrågasätta läkarens ordinationer. 

          Däremot får inte hetsen att särskilja oss från våra medarbetare (läkarna) göra att vi lämnas med farliga kunskapsluckor – det är trots allt vi som står patienten närmast genom vårdtiden.

          Och så länge som universiteten och högskolorna lämnar oss med kunskapsluckor är det upp till var och en av oss att identifiera och fylla sina luckor. Det har både vi och våra patienter nytta av.

          Hur gör du, SSK student, för att rätta till dina brister?

          • SSK student

            Inte helt lätt det där… Om man tar fysiologin, patofysiologin och farmakologin som exempel så är det kurser som ganska korta och mycket kunskap skall in under kort tid. Är svårt att bli “full lärd” på så kort tid, så man får väl se just de ämnen och hela yrket som ett livslångt lärande.

            I övrigt kan man väl hoppas på bra kolleger och en bra arbetsmiljö som just kan tillåta lärande.

            Är en djungel de här, tycker du sätter fingret på spiken. När du nämner att fel som rör tex farmakologin är oerhört allvarliga. Medan kanske omvårdnads kunskap kanske inte får fullt lika allvarliga konsekvenser.

            Du är helt rätt ute med att många är intresserade av ett speciellt område när de går utbildningen. Vilket väl är bra då personen är målinriktad, men jag tror att en del kanske har en felaktig eller till och med glorifierad bild av visa områden som kanske anses “finare” eller “häftigare”. Tror att det kan resultera i kunskap luckor i sig.

            Övrigt rent utbildningsmässigt tycker jag nog en del kurser är väl slöa och kunde ge mer  utrymme till kurser som tex farmakologin. Tror nog yrket i sig skulle tjäna på detta, men sådana kurser är ju kända för att vara “svåra” och jobbig på programmet och högskolorna vill ju examinera och framhålla sig. Så den ändringen är ett gissel att genomföra.

          • ssk student

            Hur många veckor VFU har Karolinska Institut?

      • http://www.facebook.com/jonas.englund.16 Jonas Englund

        Eller också kan det vara så att de som högskoleprovet ger en mer rättvis bild av hur mycket ett gymnasiebetyg är värt. De som hoppar av utbildningen det första året är ju främst de som kom in på gymnasiebetyg.

    • http://www.sjuksköterska.nu Sjuksnu

      Den andra kommentarstråden blev nästan lite väl “marginaliserad”, så jag påbörjar en till – detta är svaret på sjuks.nu/sjukskoterska-utbildning/#comment-334956515

      “Om man tar fysiologin, patofysiologin och farmakologin som exempel så är det kurser som ganska korta och mycket kunskap skall in under kort tid. Är svårt att bli “full lärd” på så kort tid, så man får väl se just de ämnen och hela yrket som ett livslångt lärande.”

      Jo, men även om det är ett livslångt lärande så finns det en lägstanivå som behöver uppnås (helst innan man själv blir utbränd, eller patienter tar skada). 

      Det finns flera skäl till att lägstanivån inte uppnås under grundutbildningen. Bland annat att ovan nämnda kurser är så korta och överdrivet intensiva – speciellt i jämförelse med andra kuser. Det är en sak att få godkänt på en tenta, en annan att verkligen lära sig något och förstå sammanhanget.

      Om man kan komma överens om att kunskapsluckor inom olika områden har konsekvenser av olika stor betydelse för patienterna, så bör man kunna komma överens om hur stor del av utbildningen de olika områdena ska ta i anspråk. Men ska sjuksköterskeutbildningen finnas på högskolenivå måste en stor del av studietiden avdelas till vårt huvudområde.

      Är det därför vissa kurser är så “lätta” i jämförelse, för att studenterna själva förväntas fortsätta studera de ämnen som helt uppenbart pressats in på för få högskolepoäng/studieveckor? Nej, så fungerar det förstås inte.

      Jag tror som du att det kan vara både bra och dåligt att gå in i utbildningen med ett specifikt intresse. I den bästa av världar hade alla lärare klarat av att entusiasmera studenterna så att varje ny kurs blev den mest intressanta hittills. Tyvärr lyckades de inte alltid under min studietid, kanske gör de det nu?

      Än så länge verkar det vara upp till var och en att identifiera och fylla ut de kunskapsluckor utbildningen lämnar en med. 

      Planerar man att arbeta inom den skyddade verksamheten i Sverige (där alla och samtidigt ingen har ansvaret) så klarar man sig långt på att fråga medarbetare.

      Men under utlandstjänst har man inga livlinor att beta av för att få hjälp med sina beslut. Det har motiverat åtminstone mig.

  • Mona

    Hur många päng bihöver man?

  • lissi

    Detta känns väldigt dåligt!
    Att man utser betygsnittet vara något viktigare än att det är personer som snubblar in med lägre betyg!
    Vad jag har lärt mig så är det väll ändå inte betygen som säger sitt
    det är väll ändå människan I sig som är det viktigaste eftersom att arbetet handlar om en god vård för människor, då måste väll ändå personen I sig överväga betygsnittet?
    Det är därför det finns så manga som inte borde var där dem är idag!
    För manga finns det som inte ska ha den utbildningen dem har

  • delan

    måsta man har betyga i engelska 6

    • PROTHEBROUP

      Ja

  • Dagens knepiga system

    Hej!

    Roligt att läsa om era prioriteringar! Jag gick omvårdnadsprogrammet på gymnasiet för att jag tänkte att då har jag en grund sen när jag läser till sjuksköterska. Har varit mobbad men ändå pluggat hårt och försökt få så bra betyg som möjligt. Alla frågar hur jag kan ha så bra betyg som jag har när jag var med om så mycket skit… Har velat bli ssk sen jag var 6 år och det är en riktig dröm att få bli ssk för mig. Vill dessutom läsa vidare till en specialutbildning efter det. Tycker om att hjälpa människor efter deras behov, det är vad jag lever för! Har hamnat som reserv 2ggr nu på sskutb. Ska läsa upp mina betyg och gör hp, bara för att få en chans att få läsa någon gång..

    Efter detta, tycker ni att jag inte har potential och inte är rätt människa att få läsa till ssk?? Om erat svar är att det inte är så, var då snälla och formulera om eran text där uppe, för jag blev besviken, mycket också. Tänk på hur ni uttrycker er! Det kan skära mycket i ett hjärta som mitt och andras när man läser att något man brinner för inte passar mig pga betygen! Vill dessutom inte att andra ska behöva gå in på denna sida och läsa detta som sitter där jag gör idag.

    Hoppas ni fått er en liten tankeställare!

    Tack!

    Allt sitter inte i betygen, det sitter även i hjärtat och själen!

  • lanoo

    Hej! Undrar om det finns någon tabell för 2013/2014 :)

  • Supannika

    Kan någon svara om viken svenska som andra språk behöver ?

  • Grace Santarina

    Hej! Jag undrar om det är möjligt att läsa Sjuksköterskaprogrammet på distans trots att jag bor i Paris? Vad för möjligheter har jag?