Norsk arbetsmiljölag reglerar din arbetstid: så mycket övertid är OK

Svenska sjuksköterskor vill jobba mycket när de reser till Norge. Eller, att “jobba mycket” är ju inget självändamål. Svenska sjuksköterskor vill förstås tjäna mycket pengar när de reser till Norge. Traditionellt har detta uppnåtts genom mycket jobb över en kort period. Att följa upp ett kvällspass med ett nattpass, sova fem timmar och sedan gå på dubbelpass igen var inget ovanligt.

Sedan uppdagades det att ett bemanningsföretag som vunnit anbud om driften av flera sjukhem i Oslo var på god väg att slita ut sin personal till slavlön. “Det är omöjligt att tjäna pengar annars ju” tyckte cheferna på bemanningsföretaget. “Övertid? Vet ni hur dyrt det skulle bli!”.

Media blåste upp detta. Det blåste upp sig själv. Politikerna ville göra det till en diskussion om för och nackdelar med privatisering av sjukvård.

Tillslut hade alla kort lagts ut på bordet. Denna “osunda” arbetskultur fanns inte bara i bemanningsbyråer utan även i staten och komunnen, vid sjukhusen och sjukhemmen. Med den huvudsakliga skillnaden att stat och kommun inte nekade sina anställda övertidsersättning.

Välkommen till det nya Norge!

Över några månader har allt ändrats. Samtidigt har ingenting ändrats. Behovet av vikarier är lika stort. Ena dagen skrivs en artikel om hur arbetsmiljölagen har brutits upprepade gånger både på det ena och det andra sjukhuset – ledningen beklagar sig. Nästa dag skrivs artiklar om hur man kortsiktigt inte kan göra någonting åt det, man måste fortsätta bryta lagen. Patienterna dör om man är utan vikarier – ledningen beklagar sig.

För norskt helsevesen har ett inbyggt behov av vikarier, ett behov som är svårlöst.

Hur som helst har det skett en kollektiv uppstramning och nu försöker alla följa arbetsmiljölagen, så långt som möjligt. Bemanningsföretag som tidigare inte erbjöd övertidsersättning har nu börjat med det. Vissa betalar till och med ut det retroaktivt, utan att oroa sig för merkostnaderna det innebär: “Vi har ekonomi till att betala det”. No shit.

Här är det arbetsmiljölagen som bestämmer, inte du!

“Allt detta snack om arbetsmiljölagen. Varför är den så viktig och var finns den att läsa egentligen?”

Den finns på nätet, lovdata.no. Kapitel 10 handlar om arbetstid.

För att du ska hänga med när din chef i Norge viftar med arbetsmiljölagen och försöker argumentera för att du ska jobba mindre är det nödvändigt att ha viss kännedom om vad som faktiskt står i lagen.

Men först, en “disclaimer”; översättningarna och eventuella tolkningar är gjorda av mig. En vanlig svensk sjuksköterska, inte en jurist med särskild insyn i norsk arbetsmiljölag. Är du intresserad av en närmare granskning rekommenderar jag i första hand den aktuella lagtexten. Är du riktigt ambitiös kanske du läser igenom följande 175-sidiga bok. Är du en smula rubbad tar du dig an denna bibel för arbetsmiljölagsfantaster.

Arbetsmiljölagen säger att…

Först ska den ordinarie arbetstiden regleras:

Jobbar man annat än kontorstid får ordinarie arbetstid inte överstiga:

  • 9 timmar under en period av 24 timmar
  • 38 timmar under en period av sju dagar

Arbetsgivare och arbetstagare kan ingå avtal om att den vanliga arbetstiden ska snittberäknas över 52 veckor för att man ska nå under gränserna 9/38, den får likväl inte överstiga:

  • 9 timmar under en period av 24 timmar
  • 48 timmar under en period av sju dagar

Avtal mellan facklig representat och arbetsgivare kan slutas för att snittberäkna över 52 veckor, som ovan, men med viss utökning av tillåten ordinarie arbetstid:

  • 10 timmar under en period av 24 timmar
  • 48 timmar under en period av sju dagar
  • Gränsen på 48 timmar under en period av sju dagar kan snittberäknas över en period av åtta veckor, dock aldrig så att ordinarie arbetstid för en vecka överstiger 54 timmar.

Vilotid mellan pass och vilotid per vecka regleras också:

§ 10-8. Daglig og ukentlig arbeidsfri

  • Arbetstagaren skall ha minst 11 timmar sammanhängande arbetsfri tid under en period av 24 timmar.
  • Arbetstagaren skall ha minst 35 timmar sammanhängande ledighet under en period av sju dagar.

Även här kan en facklig representant sluta avtal med arbetsgivaren om utvidgade regler:

  • Minst 8 timmar sammanhängande ledighet under en period av 24 timmar.
  • Minst 28 timmar sammanhängande ledighet under en period av sju dagar.

I samma paragraf, 10-8-(3), står att gränsen på 8 timmar inte gäller vid övertidsarbete som syftar till att undgå allvarliga driftstörningar i verksamheten. Någon motsvarande notis finns inte angående gränsen på minst 35 timmar sammanhängande ledighet per vecka.

Arbetsmiljölagen 10-6 Overtid

Avsnittet om övertid börjar med att definera att övertid inte ska användas rutinmässigt. Det ska inte vara en del av schemaläggningen utan det ska snarare vara en lösning på luckor som kvarstår efter att schemaläggningen är slutförd och deltidsanställda har erbjudits extrapass.

  • Arbete utöver avtalad arbetstid får inte genomföras utan att det föreligger ett särskilt och tidsavgränsat behov för det.
  • När arbetstiden passerar lagens gränser för ordinarie arbetstid räknas det överskjutande som övertid.

Så kommer reglerna för hur mycket övertid som arbetsgivaren får ålägga sina anställda:

  • Max tio timmar övertid per sju dagar.
  • Max 25 timmar övertid under fyra sammanhängande veckor.
  • Max 200 timmar övertid per period om 52 veckor.

Facklig representant och arbetsgivare kan avtala om utökade gränser:

  • Max 15 timmar övertid per sju dagar.
  • Max 40 timmar övertid under fyra sammanhängande veckor.
  • Max 300 timmar övertid per period om 52 veckor.

Sedan kommer (7) som berättar att:

  • Övertidsarbete utöver 10/25/200 endast kan åläggas arbetstagare som i det enskilda tillfället sagt sig villig till det.

Enligt min tolkning betyder det att  frivilligt övertidsarbete inte är mängdbegränsat utan styrs helt och hållet av övriga regleringar. Läs vidare så kommer snart en sammanfattning av vilka dessa är.

En alternativ tolkning är att varje enskild arbetstagare måste säga sig villig att sluta avtal om utvidgad övertid med hjälp av facklig representant – för att ett sådant avtal ska kunna slutas överhuvudtaget. Men om gränsen för frivillig övertid är max tio timmar per sju dagar, utökat till 15 timmar per sju dagar med individuellt avtal, så bryts det mot arbetsmiljölagen varje gång en svensk sätter sin fot i Norge. Tveksamt. Skriv gärna i en kommentar om din uppfattning gällande det här!

I avsnittet om övertidsarbete hittar vi följande relevanta regleringar:

  • Samlad arbetstid får inte överstiga 13 timmar under en period av 24 timmar
  • … eller 48 timmar under en period av sju dagar.
  • Gränsen på 48 timmar per vecka kan snittberäknas över en period av åtta veckor.

Förtroendevalda kan avtala med arbetsgivaren om lösare begränsningar enligt följande:

  • Samlad arbetstid får inte överstiga 16 timmar under en period av 24 timmar.

Det står även lagstadgat hur stor övertidskompensationen ska vara. Fritt översatt: “För övertidsarbete ska det betalas ett tillägg till den lön arbetstagaren har för motsvarande arbete som utförs under den vanliga arbetstiden. Tillägget ska vara minst 40%”.

I praktiken ges sjukhusanställda 50% övertidsersättning för veckodagar 06-20 och 100% övertidsersättning för 20-06 samt lördag 00 till söndag 24. Kväll/nattillägg ges inte samtidigt som övertidsersättning. Helgtillägg ges i tillägg till övertidsersättningen.

Sammanfattningsvis om begränsningar för frivillig övertid:

De hårda gränserna för hur det frivilliga övertidsarbetandet får se ut är alltså följande, med möjlig utvidgning inom parentes:

  • Total arbetstid (vanlig plus övertid) får ej överstiga 13h (16h) under en period av 24 timmar.
  • Total arbetstid får ej överstiga 48 timmar per vecka, snittberäknat över en period av åtta veckor.
  • Krav på sammanhängande ledighet per vecka: 35h (28h).

Det betyder att i princip varenda dubbelpass är ett brott mot arbetsmiljölagen. Om du inte får komma senare till ditt pass så att du kan hålla dig inom ramen för vad som är tillåtet på just den avdelningen (beroende på om avtal slutits med facket).

Kravet på sammanhängande ledighet per vecka kan troligtvis läggas i början och slutet av veckor för att skapa sig en sammanhängande period av arbete. Börjar man med nattvakt på tisdag och jobbar elva raka nätter med slut på lördag morgon har man i sådana fall inte brutit mot arbetsmiljölagen. Elva dagar, 110 timmar arbete varav 29 timmar är övertid. Blir någon sjuk och det uppstår en kvällslucka som måste nödlösas har man förstås goda möjligheter att jobba den också. Ett tips är att du ingår muntlig överenskommelse om att vara den första som rings vid såna nödluckor under din vistelse i Norge. 14 timmar på hybel kan vara nog så länge ibland.

Bidra med din kunskap!

Lämna en kommentar! Ovanstående text kommer att vara ett levande dokument som jag uppdaterar allteftersom vi kommer till nya insikter om hur det verkligen fungerar.

Exempelvis kan det vara så att olika avdelningschefer, bemanningsföretag och andra personer med bestämmanderätt tolkar arbetsmiljölagen på olika sätt. Jobbar du för bemanningsföretag? Berätta anonymt om reglerna vid just ditt bemanningsföretag så att vi kan jämföra villkoren vid de olika bemanningsföretagen. För att vara helt anonym lämnar du helt enkelt en falsk adress när du kommenterar, exempelvis “anonym@gmail.com”.

  • nyinorge

    Enligt Ambio-Helse som jag är anställd av i sommar har jag inte rätt till övertid förräns efter 48 timmars jobb på en vecka. Alltså hade jag jobbat direkt för kommunen så hade jag fått övertid efter 35,5 timmar eller om jag går in på ledig dag men inte nu. Känns ju lite bittert eftersom enligt anställningsavtalet är 35,5 timmar heltid och maxtid 48 timmar/veckan om man slår ut det på 8 veckor. Enligt mitt avtal står heller inget om att de sänker lönen med 8,7% om jag använder mig av e101 i Sverige…När jag nu tagit upp detta till en dsikussion kom ett nytt anställningsavtal inom loppet av 5 minuter, riktiga ormar…