Höj lönen med en specialistutbildning!

Den största och mest omedelbara löneförhöjningen du som sjuksköterska kan göra är att specialistutbilda dig. Mer specifikt, utbilda dig till operations- eller intensivvårdssjuksköterska.

Tyvärr leder vissa specialistutbildningar generellt till lägre löneförhöjningar än andra, exempelvis specialistutbildningarna inom geriatrik och psykiatri. Detta då geriatriska vårdavdelningar inte har krav på att bemannas med specialistsjuksköterskor, som operations- och intensivvårdsavdelningarna.

“Varför anställa en specialistutbildad sjuksköterska med erfarenhet, utbildning och krav på högre lön när vi kan hålla nere kostnaderna med en nyutexaminerad sjuksköterska?”

-Arbetsgivarlogik

Då de olika specialistutbildningarna innebär heltidsstudier i 40 veckor kan man hävda att de innebär ett visst inkomstbortfall.

Inkomstbortfallets storlek beror på om du ingår avtal med arbetsgivaren om studielön.

Få betalt för att studera

Inte alla arbetsgivare erbjuder studielön, och de som gör det brukar endast betala för specialiteter som det är brist på.

Avtalet brukar innebära en lön på ~8000-18000kr under studietiden. I gengäld vill de anställa dig i ett till två år direkt efter avklarad utbildning. Vilken ingångslön kan de tänkas erbjuda någon som är “tvungen” att jobba hos dom? Hur som helst, avtal om studielön tillhör ovanligheterna och de allra flesta finansierar sin studietid med studiemedel, undansatta pengar och extrajobb.

Bestämmer vi att 40 veckors heltidsstudier innebär ett inkomtsbortfall motsvarande 40 veckor heltidsarbete i landstinget så kan vi räkna ut hur snart specialistutbildningen lönar sig. Detta genom att jämföra med den löneförhöjning som specialistutbildningen leder till.

Men mer än lönen spelar förstås in. Det är stor skillnad på 40 veckors heltidsstudier och 40 veckor heltidsarbete i landstinget. Exempelvis är det både möjligt och rimligt att jobba extra vid sidan om heltidsstudier. Förvisso är det möjligt att jobba extra vid sidan om en heltidsanställning i landstinget också, men det är inte rimligt, än mindre hälsosamt.

Ta bara sommarmånaderna under ditt “studieår”, då du kan söka anställning i Moss till en grundlön motsvarande 44300 SEK/månaden. Skulle landstinget släppa iväg en av sina anställda under sommarmånaderna, annat än på semester (och knappt ens det)? Nej.

Från nyutexaminerad till specialistsjuksköterska:
20% löneförhöjning på två år.

Här kommer ett konkret exempel på hur du kan agera under de första två åren som sjuksköterska för att höja din lön med 20%.

Som grundutbildad sjuksköterska erbjuds du ditt första jobb till en månadslön av 21 100kr. Du var en jävel på att löneförhandla, därför fick du högre lön än de flesta av dina kursare. Grundutbildningen avslutas i juni. Du börjar med ett sommarvikariat och efter sommaren är du en av “de lyckliga få” som erbjuds fortsatt vikariat. Först några månader, sedan blir det klart att du får stanna på vikariat fram till och med nästa sommar.

Den 15 april året efter du gick färdigt din grundutbildning söker du och kommer så småningom in på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot operationssjukvård. Under ditt år som grundutbildad sjuksköterska löneförhandlade du en gång och din nya lön blev 21 400 (1,5% löneförhöjning).

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot operationssjukvård är 40 veckor långt. Om vi antar att du under studieveckorna inte jobbar alls innebär det att du under utbildningens 40 veckor har en utebliven inkomst på ((40/52*12) x 21 600)*1.12 = 223 310kr

Operationssjuksköterskornas lönetabell i jämförelse med den sammansatta lönetabellen för alla sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i landstinget, exklusive chefer:

Percentil — Alla *sjuksköterskor / Op.sjuksköterskor
[10:e] ____ 21 700 / 25 500
[25:e] ____ 23 400 / 27 000
[med.] ___ 25 750 / 28 550
[75:e] ____ 27 700 / 30 500
[90:e] ____ 29 500 / 33 300

Som nyutexaminerad operationssjuksköterska är du eftertraktad då det råder viss brist på operationssjuksköterskor. Din nya ingångslön blir således 25 500kr (4100kr mer än vad du hade som grundutbildad sjuksköterska). Men om du hade jobbat ett år till istället för att läsa specialistutbildningen hade du hunnit med ytterligare en löneförhandling som resulterat i en löneförhöjning på 400kr (2%). Så räkna på 3700kr, eller ca 17%, högre lön än vad du hade haft utan specialistutbildningen.

Fem år till förtjänst – 1,3 miljoner mer i lön på ett arbetsliv

Inkomstbortfallet under studieåret räknades till 223 310kr och löneförhöjningen som specialistutbildningen ledde till var 3700kr. Delar vi dessa 223 310 med 3700 får vi ut att du måste jobba ~60 månader innan du börjar “tjäna” på specialistutbildningen.

Om du arbetar som operationssjuksköterska under de nästföljande 35 åren tjänar du enligt enklaste uträckning ((35 x 12 x 3700)-223310=1330690)
1 330 690kr mer än om du inte specialistutbildat dig.

Löneförhöjning per studievecka

Ett annat sätt att bedöma värdet av en specialistutbildning är att göra jämförelser mellan grundutbildade sjuksköterskor och undersköterskor. Den grundutbildade sjuksköterskans medellön på 24 120 (se kommentarer nedan) är 13,8% högre än den på vårdavdelning arbetande undersköterskans 21 200kr. I den jämförelsen innebär alltså grundutbildningens 120 veckor av heltidsstudier en löneförhöjning på 13,8%. Dela det på antal studieveckor så ger det 0,115 procentenheter löneförhöjning per studievecka.

Operationssjuksköterskeutbildningen, som är en tredjedel så lång som sjuksköterskeprogrammet, ger enligt tidigare uträkningar en sjuttonprocentig löneförhöjning. Per studievecka blir det 0,425 procentenheter. Så höj lönen med en specialistutbildning!

Bli en av medlemmar som håller sig uppdaterade med ett mejl i veckan.


  • Upperhand

    Jag tycker nog att man ska ha minst ett års erfarenhet, gärna längre, innan man får specialistutbilda sig. Arbetslivserfarenheten bör väl åtminstone innebära att man arbetat som sjuksköterska inom den somatiska vården på ett sjukhus, enligt mig. På vårt sjukhus betalar de utbildningen (14000 kr /månaden) mot att man binder sig att arbeta inom landstinget i 2 år efteråt. Bra initiativ tycker jag, det är ju ganska självklart att om landstinget betalar utbildningen ska de också få behålla arbetskraften ett tag.
    /Upperhand, upperhand.blogg.se

    • http://www.sjuksköterska.nu Sjuksnu

      Upperhand! Trevligt att du har hittat hit. Om jag minns rätt, från att ha läst din blogg, har du snart gjort dina första två år som sjuksköterska och går i tankarna att IVA-utbildningen skulle kunna vara något för dig. Så när du säger minst ett år före specialistutbildning, och “gärna längre”, förstår jag att du dels kan utgå ifrån din egen erfarenhet. Ett år för att bli varm i kläderna, två år för att bli erfaren, är det inte så man brukar säga? Fast arbetsuppgifterna kanske skiljer sig åt så pass, mellan avdelningsjobb och som specialistsjuksköterska, att det är en nackdel att stanna upp “för länge” på en avdelning innan specialistutbildningen?

      Jag håller med dig i mycket. I vissa fall har jag dock svårt att rättfärdiga kravet på ett års arbetslivserfarenhet. Exempelvis operationssjuksköterskeutbildningen. Vad är poängen med att man ska avkrävas någon sorts ettårig lågavlönad “AT” på vårdavdelning före man får läsa och jobba med det man verkligen är intresserad av? Kanske just det är poängen, att vårdavdelningarna ska bemannas – om än kortsiktigt?

      Just intensivvårdssjuksköterskeutbildningen är lite speciell i det att man över kort tid ska bli bekväm med att ta hand om riktigt sjuka personer och samtidigt trösta anhöriga. Varje år på avdelning före utbildningen är förhoppningsvis en investering i ett större lugn (en större comfort zone) när man väl väljer att läsa specialistutbildningen. Men det finns andra sätt att bli mer bekväm med att ta hand om svårt sjuka personer, som att djupdyka i fysiologiböckerna. Damma av dom redan innan du påbörjar specialistutbildningen, det är mitt tips. De första kurserna i akutmedicin är tyvärr ganska ihopklämda till förmån för vetenskaplig metod och uppsatsskrivning.

      Jag är lite orolig för att den betalda utbildningen med motkrav om anställning vid en viss avdelning hindrar ens förmåga att löneförhandla ordentligt. Efter de första två åren är man i princip fast på avdelningen for life. De flesta av oss är åtminstone det. Inte minst intensivvårdssjuksköterskor som börjar på en viss avdelning (exempelvis NIVA) och sedan står inför att behöva lära sig allt på nytt vid eventuellt byte av avdelning (till exempelvis Thorax-IVA).

      Annars är ju en tidig specialistutbildning ett av de få sätten att ta några tidiga kliv uppåt i lönestegen. Det är vi värda!

      • Malin_irveros

         Jag har hört att arbetsgivaren inte får skriva så kallade “slavkontrakt” som innebär att man är tvungen att stanna kvar på arbetsplatsen en viss tid efter avklarade studier…
        Jag kanske är lyckligt lottad då som får min psykiatrividarutbildning betald…läser på halvfart på distans i två år och får ta ledigt en dag i veckan för studier (är 100% fast anställd)..jag har inte hört eller skrivit på något om att jag måste stanna kvar och arbeta sen!
        Mvh Malin

        • http://www.sjuksköterska.nu/ Sjuksnu

          Hej Malin,

          Verkar ändå vara fritt fram för arbetsgivaren att skriva sådana “kontrakt”, då det görs i olika former både här och där. Men att hålla någon till “kontraktet” kan tänkas vara stört omöjligt.

          Å andra sidan känns det som att man bränner en och annan bro i den organisation som “betalar” ens utbildning, ifall man skriver på kontraktet och inte fullföljer det.

          En ledig/avlönad dag i veckan lät inte dumt. Speciellt med tanke på att utbildningen går på halvfart/över två år, då hinner du ju ha 80 lediga/avlönade studiedagar. Gott!

          • PN

            En kvinna var nyexaminerad som SSK i juni. Kommer in på Barn VUb. Får avtal om studielön under de två år som hon läser utb. Efter skatt får hon alltså ut ca 15000 kr/mnd under två år. Hon ska även då också arbeta under sommarlovet. Efter att ha läst barn Vub. så får hon sen en lön som spec. barn sjuksköterska på 21300 kr. mnd. Tvingas stanna där i två år eller betala tillbaks 60 % av den studielön hon fått. Hur är det ens lagligt ge en spce. sjuksköterska en så låg lön?? Själv skulle jag aldrig skrivit på ett sådant avtal. Det måste då vara bättre läsa utb. helst på helfart sen arbeta extra som SSK. Det kommer ta många år innan denna barn SSK når upp till en dräglig lön. Efter två år på avd. som barn SSK så ska hon göra en lönefärhandling. Vad tror ni hon kommer hamna på då? Löneförhandla utifrån en hemskt dåligt lön 21 300 kr. mnd före skatt. Snacka om att bli utnyttjad.

  • Marlene

    Ditt resonemang låter vettigt. Dock är det väl inte bara lönebortfall som ska räknas in? Jag skulle inte kunna leva på studiebidrag på 2600:-/mån vilket betyder lån. ( Om man inte jobbar extra ). Då blir inte förtjänsten av specialiseringen lika snabb, eller?

    • http://www.sjuksköterska.nu Sjuksnu

      Alla blir tvungna att göra sin egen uträkning, precis som du säger.

      Har man inga besparingar och behöver 30 000 kr i månaden för att överleva, exempelvis, så kan man ju bli tvungen att ta sms-lån med dyra räntor. Enligt en sådan uträkning lönar sig aldrig utbildningen. För att dra det resonemanget till sin spets.

      Om du däremot börjar jobba i Norge direkt efter examen i juni, och gör heltid + 300 övertidstimmar innan årskiftet. Följt av fortsatt heltidsjobb + 300 nya övertidstimmar under nästa sommar, så har du tjänat 600 000 kr brutto lagom till det att du påbörjar specialistutbildningen.

      Då kan du hoppa över nya lån, betala av dina gamla CSN-lån, och leva drägligt med fokus på specialistutbildningen under de 40 studieveckorna.

      Det viktiga är att en sjuksköterska med ett års erfarenhet kan läsa 40 veckor och, oavsett tidigare lön, få en ny “ingångslön” på upp mot 26 000 kr i svenskt landsting. 

      Tyvärr gäller det inte alla specialistutbildningar. Och tyvärr har inte alla “råd med” 40 veckor studier. Men dom som tänkt läsa exempelvis IVA, operation, eller anestesi, vinner på att göra det tidigt. Åtminstone rent ekonomiskt.

      • PN

        Hej. Jag har nu jobbet snart ett halvår som SSK på en geriatrisk avd. Jobbar natt 100% får ut ca. 25K efter skatt inklusive ob (Brutto med ob. ca. 33K). Nu har jag blivit antagen intensiv vub. men är orolig för att det blir ett dåligt val läsa den utb. nu. Jag har även Norsk Autorisation (är Norsk medborgare och född i Norge). Vilka tips har du hur ska jag göra? Det verkar vara jättesvårt hitta en arb. givare i Sverige som är villig betala för utb. Ingen AST i Stockholm. Att skriva på ett avtal som innbebär studielön någonstans där jag blir skyldig stanna kvar på en avd. för skitlön tänker jag inte göra. Villa det löna sig för mig flytta tillbaks till Norge och sen läsa intensiv vub. där? Eller stanna kvar å läsa den här för sen att åka tillbaks till Norge å söka jobb där. Chefen där jag jobbar i dag säger jag kan få 12 dagar betalt avsatta för studier. Utb. har ju hela 4-10 veckor (T1 och T2) Verksamhetsförlagd utbildning. Så närmast omöjligt läsa den och samtidigt behålla mitt jobb på geriatriken.

  • Ski

    Hej!

    De flesta specialistutbildningar kräver väl minst 12 månaders yrkeslivserfarenhet (heltid) som legitimerad sjuksköterska innan man överhuvudtaget kan ansöka?

    Vad räknas egentligen som heltid motsvarande 12 månaders tjänstgöring? Räknas det som 40 timmars arbetsvecka gånger 48 (om man ser till fyra veckors semester)? 

    Är det någon som vet om man kan arbeta i Norge och tillgodoräkna denna arbetstid?

    Slutligen, en mycket bra och informativ sida som verkligen uppskattas!

    • Marlene

      Hej. Det är olika beroende på studieort samt utbildning, vad jag uppmärksammat. 

      Jag skickade in mina tjänstgöringsintyg och de räknade ut att det blev 10månader, har då jobbat ~80% jan-dec. Sökte op-ssk på olika orter. 
      En skola hade krav på minst 6 månader, 1 hade krav på minst 12månader och den 3e hade krav på 24 månader. 
      Jag kom in på den med 6mån, blev struken på den som var 12mån, och kom in som reserv på den som hade 24mån som krav. Trots mina 10mån, på papper. Man får tillgodoräkna sig allt, vikariat som timmar. Se bara till att du får ett tjänstgöringsintyg som du skickar in med din ansökan. 
      Dina tjänstgöringsintyg kan du behöva skicka in Varje gång du söker.

      Lycka till.

    • http://www.sjuksköterska.nu Sjuksnu

      Hej Ski!

      Bra frågor, speciellt det där om semestern. Jag fyller på Marlenes svar, med den information jag har på ämnet.

      Dina frågor var så bra att Antagning.se inte hade några riktigt bra svar att ge, utan hänvisade i första hand till sidan “Intyg om arbetslivserfarenhet” och i andra hand till de olika universiteten.

      På frågan vad som gäller arbete som sykepleier i Norge och om det räknas in mot året som sjuksköterska svarade dom:

      VHS gör ingen bedömning av arbetslivserfarenheten utan vidarebefodrar denna till universitetet för bedömning. Därför bör du kontakta universitetet om detta så ska de kunna svara på om de behandlar arbetslivserfarenhet från olika länder olika.

      Min erfarenhet är att det går utmärkt att skicka in norska arbetsintyg, och att det räknas precis som arbetslivserfarenhet som sjuksköterska i Sverige.

      Jo, så är det lite olika när året måste vara gjort. Vissa universitet kräver att du har gjort året sista ansökningsdag, andra vill att du ska ha gjort det senast vid programstart.

      Om du hör av dig till något eller några universitet hoppas jag att du delar med dig av de svar du får!

  • Ski

    Hej!

    Nu har jag fått svar från Umeå universitet!

    Enligt dem så spelar det ingen roll var någonstans man får denna arbetslivserfarenhet från. Det huvudsakliga är att man uppfyller villkoret om heltid motsvarade 12 månader, vilket de gav svar om är 40 timmar per arbetsvecka, och att arbetstiden framgår på arbetsintyget man skall bifoga sin ansökan.

    Jag väntar på svar från några andra universitet och högskolor men lämnar svar eftersom!

    • http://www.sjuksköterska.nu Sjuksnu

      Hej igen, Ski!

      Intressanta uppgifter!

      Jag antar att dom har ändrat förfarandet.

      När jag sökte specialistutbildning så skickade jag in arbetsintyg till Studera.nu. Dessa registrerades och timanställning omvandlades till heltid/månader. När det var registrerat kunde jag beskåda uppgiften “Arbete som sjuksköterska 12 månader” under “Mina meriter”.

      Därför blev jag lite förvånad av svaret från Antagning.se, att arbetslivserfarenhet vidarebefodras till universiteten för bedömning. 

      Och nu har vi ju ett svar från Umeå.

      Konstigt att Umeå räknar 40 timmar per arbetsvecka, när Antagning.se anger följande:

      ArbetstidDu ska ha arbetat minst halvtid för att din arbetslivserfarenhet ska räknas. Normal arbetstid för heltidsarbete är 38 timmar/vecka. Deltid kan anges i timmar, dagar eller i procent. Kravet på minst halvtid gäller inte bara ett jobb; du kan ha flera olika arbeten samtidigt. Arbetstiden under perioden ska då vara minst halvtid, det vill säga i snitt 19 timmar/vecka.

      Svaret antyder också att dom kräver året vid sista ansökningsdag.

      Gott att du delar med dig av informationen!

  • Jonas

    Hej! Bor i Stockholm och går nu betald specialistutbildning i intensivvård som röda korset har. Den är förlängd till 16 månader heltid med en studielön på 16 000 kr i månaden. Vi är klara sista maj och jag tror jag talar för alla i klassen när jag säger att det är en grym utbildning. Mer fysiologi, medicin och praktik än på de andra “vanliga” vubbarna. Det jag dock skulle önska är att staten eller liknande stod för betalningen eftersom man lätt riskerar att hamna i en lojalitetssits gentemot den intensivvårdsklinik som anställt en i utbildningen annars, och man kanske inte vågar kräva lika mkt. Tror våra löner kommer ligga runt 27 000 kr sen. //Jonas

    • http://www.sjuksköterska.nu Sjuksnu

      Hej Jonas!

      Det där är fantastiskt intressant, tycker jag.

      Hoppas att du inte har något emot att berätta mer om det, för jag har flera frågor.

      Hur ser ansökan/antagningsprocessen ut? Söker man anställning på IVA och blir utvald för att få gå utbildningen och sedan börja hos dom?

      När skrivs kontraktet? Hur många studieveckor per termin? Vad säger kontraktet om exempelvis sommararbete mellan terminerna?

      Hur många veckor praktik har ni? Hur stor andel av praktiken är på den avdelning ni sedan kommer jobba, och får ni söka praktik på andra avdelningar av intresse?

      16 månader heltid blir ju ((52/12)*16) 69 veckor. 29 veckor mer än en vanlig intensivvårdsutbildning. Hur många högskolepoäng tar ni under den tiden? Skriver ni D-uppsats och tar magisterexamen?

      27.000 kr lät inte värst, det är väl där någonstans ingångslönen som intensivvårdssjuksköterska ligger i storstadsregionerna?

      Intressant!

      /Sjuks.nu

      • Jonas

        Hejsan!! Jag ska försöka svara på dina frågor:-)
        Ansökningen går till så att tjänsten utannonserades på sll.se under rubriken “vill du bli intensivvårdssjuksköterska?” och man sökte i ett formulär där man rangordnade vilka iva-avdelningar i stockholm man helst  ville jobba på. Sen skickade man in intyg från grundutbildning och nuvarande arbetsplats till röda korsets högskola. De godkände ansökan och skickade en vidare till IVA-avdelningen man ville till. Där gick man igenom intervjuer med chefer m.fl och blev sedan anställd i utbildningen om de tyckte man var lämpad.

        KOntraktet för mig sträcker sig från februari 2010 till juni 2012 då jag är klar. Sen när jag är klar har jag förbundit mig att arbeta på min iva-enhet i två år efteråt. Utbildningen är tuff och är på heltid även på sommaren. Men skillnaden då är att man jobbar som ssk på sin egen iva-avdelning med en högre lön (en man hade innan man började utbildningen). Man går således under handledning även då. I första terminen är det 6 veckor VFU. Hela sommaren är klinisk utbildning. Höstterminen 9 veckor på annan IVA-avdelning. Juletiden 3 veckor på sin egna iva-enhet och i mars april i vår går vi 8 veckor på vår egna iva-enhet igen. Alltså mkt mer än vanliga vubben. Vi tar mer än 60 högskolepoäng och erhåller en magisterexamen. Skriver den just nu. Jo ingångslönerna ligger där nån stans i storstan tror jag. MVH Jonas

        • http://www.sjuksköterska.nu Sjuksnu

          Hej igen Jonas,

          Tack för dina svar!

          Vilket intressant koncept. 

          Har du någon känsla för hur lång erfarenhet de flesta av er har? Jag tänker att urvalsprocessen du beskriver leder till att fler sjuksköterskor med lång erfarenhet blir uttagna.

          Gäller det bara intensivvårdsutbildningen, eller vet du om det finns liknande/samma koncept för andra specialistutbildningar?

          En vanlig specialistutbildning ger ~12 veckor vfu i den egna specialiteten, och ~1-2 veckor orienterande vfu i närliggande specialiteter (amb, iva, ane, op). Sedan gör man förstås 2-3 månader inskolning när man börjar jobba någonstans, men utan att få högskolepoäng för det.

          Ni gör alltså 17 veckor + en sommar (8v? 12v? ingen semester alls?) på eran intensivvårdsavdelning, och 9 veckor på en annan intensivvårdsavdelning. Ni är inskolade och färdiga för jobb efter utbildningen, tänker jag?

          34-38 veckor vfu, och ändå har ni mer tid över till teori än en vanlig specialistutbildning. Låter som en gedigen utbildning!

          Ekonomiskt står den sig väl i jämförelse med att läsa en vanlig specialistutbildning och jobba i Norge under lediga veckor.

          Sammantaget en fin lösning. Kanske en föregångare för övriga delar av landet?

          • Jonas

            Hejsan!!
            Ang erfarenhet: Kravet är minst 2 års erfarenhet. Jag tror det pendlar i klassen mellan allt från 2 år till 15 år. Stor spännvid med andra ord.
            Utbildningen såsom denna ser ut bedrivs just nu bara för iva och operationssjuksköterskor. Och sista kullen börjar 8 mars i år.Sen är det oklart om det blir fler såna här utbildningar eller inte.
            Jodå semester får vi. 5 veckor på sommaren. Och vi får även ca en månad inskolning till när vi är klara i maj:-) Jag tycker det är jättebra upplägg. Men hårt pluggande. Många tycks tro att de kan jobba halvtid vid sidan av. Det är bara att glömma. MVH Jonas

          • http://www.sjuksköterska.nu Sjuksnu

            Hej igen Jonas,

            Tack för utförliga svar! 

            Det låter som ett genomtänkt koncept och en gedigen utbildning. Verkligen. Tråkigt om konceptet läggs på hyllan, när det “borde” utvidgas istället.

            Jag tänker att det gör stor skillnad, att de flesta specialistutbildningarna bara innebär 12 veckor vfu jämfört med de 34 veckor ni har. Stor-stor. Jättestor.

            Vad jag har hört så är intensivvårdssjuksköterskeutbildningen 1,5 år lång i Norge, med ungefär 24 veckor vfu. För jämförelse.

            Det är nog ingen slump att flera har både anestesi- och intensivvårdsutbildningarna i Sverige. Och då menar jag inte den gamla kombinerade utbildningen, utan att man läser först den ena, och sedan relativt nära inpå, även den andra utbildningen.

          • Ida

            Hej!

            Tack för en mycket bra sida!

            Jag blir klar till ssk till sommaren och funderar på vidareutbildningar, både IVA och Anestesi, vilken man ska välja osv.

            Jag har en fråga till Er där ute angående detta. Jag funderar på vilken av dessa vidareutbildningar man ska välja och har hört om man läser IVA (1 år), kan man sedan läsa Anestesi vub på 1/2 år. Vet ni om detta stämmer? Är det isåfall uppsatsen som man bara skriver en gång (under IVA vub)? På så sätt får man två vidareutbildningar på 1 1/2 år!?

            Tack på förhand!

            /Ida 

          • http://www.sjuksköterska.nu/ Sjuksnu

            Hej Ida!

            Vanligtvis är det så att IVA läser några kurser gemensamt med anestesi under första terminen. Dessa kurser söker du sedan dispens för när du läser din andra specialistutbildning.

            Läser du vid två olika högskolor kan du få avslag på dispensansökan för kurser du läste under första specialistutbildningen (vid annan högskola). Det är upp till nuvarande högskola att, utifrån de uppgifter du lämnar, avgöra om kurser du läst tidigare täcker allt innehåll i kursen du söker dispens för. Ibland kan det bli tal om dispens med viss komplettering.

            När det gäller examensarbetet så varierar det kraftigt mellan de olika högskolorna/utbildningarna. Både när det gäller omfattningen av examensarbetet, men även när det gäller hur man ser på dispensansökan.

            Vissa hävdar att examensarbetet bör/ska vara så fokuserat på exempelvis intensivvård att det inte går att medge dispens för det när du sedan läser anestesi. Andra tycker att du har gjort ett examensarbete i omvårdnad, på avancerad nivå, och därför ska du inte behöva göra ett till. Sedan finns det något sorts mellanting där du får komplettera ditt examensarbete med en skriftlig reflektion över hur det är relevant för din nya inriktning.

            Det kan vara klokt att välja ett ämne som är relevant både inom anestesi och intensivvård, när du skriver din första uppsats.

            Det korta svaret är alltså: det varierar, och är upp till varje högskola att bestämma själv hur dom vill göra. Därför måste du kontakta de aktuella högskolorna för att kunna vara helt säker på vad som gäller.

            Desto längre du väntar mellan utbildningarna, desto större risk för att du måste läsa om mer. Speciellt om specialistutbildningarna hinner ändra form – bli två år långa med krav på masterexamen, eller liknande. Men det bör ligga en bit in i framtiden.

            Berätta gärna vilka besked du får från din potentiella högskola. =)

          • Marlene

            Jag har hört att det händer saker till hösten. Tex att “alla” som börjar då ska skriva magisteruppsats. Beror säkert på skola. 
            Jag läser op och de första 2 kurserna på terminen är tillsammans med Iva, anestesti och ambulans.

          • Pia Nygård

            Hej. Tog examen som grund. utbildad sjuksköterska i juni 15. Nu har jag
            blivit antagen spec.operation och kan inte riktigt bestämma mig för om
            jag ska börja eller inte. Har fått fast jobb natt 100 % på akut
            ortopedisk avd. sjukhus (27000K). Har mina drömmar på att flytta
            tillbaks till Norge så småningom och vad jag läser så borde lön som op.
            Ssk vara hyfsat ok. i Norge. Chefen där jag nu jobbar vill endast ge 12
            dagar pr. år avsatt för studier så ingen bra deal med andra ord. Bör jag
            vänta läsa vidare eller ska jag köra nu när jag är i gång? (46 år med
            lång uska bakgrund). Eller bör man vänta på att flera landsting får AST?

  • UngSSK

    Hej på er fina sjuksköterskekollegor! Jag har en fråga! Jag blev färdig sjuksköterska i januari 2012 och har redan tröttnat på avdelningsarbetet då det är dålig lön, dålig uppmuntran, negativ stämning och skitvillkor. Men vet att för att kunna vidareutbilda sig måste man ha jobbat minst 1 år heltid. Jag undrar: vad rekommenderar ni vana sjuksköterskor; hur länge skall man ha jobbat innan man söker vidareutbildning, och vad är bra att tänka på? Jag har jobbat 7 månader och funderar på att byta jobb. Är det “dåligt för CV:t” att inte ha jobbat på samma ställe i mer än 7 månader? Visst gills en heltid oavsett om den är “ihoptjänad” från olika arbetsplatser? Hur går urvalet till vid specialistutbildningar?

    Tacksam för svar!
    UngSSK

    • Marlene

      Jag tror det beror lite på var man arbetat innan. Jag tog examen jan-11 och började läsa vidare jan-12. Jag kom in som reserv. Vet att skolorna hade olika krav på tidigare erfarenhet men det är inte alltid ett problem. Söka kan man alltid göra.
      Vet du redan vad du vill göra ser jag ingen anledning till varför du inte kan söka till skolan redan nu men om du bara göra det för att du tröttnat på avdelningsarbete kanske du bara behöver byta avdelning, kan vara stor skillnad.
      Lycka till!/ Marlene

  • Sara

    Hej!

    Jag har jobbat som sjuksköterska på landstinget sedan 2007. Efter nästan 5 år i yrket hade jag en lön på 22 100. Jag jobbade då natt på en akutavdelning på en liten sjukstuga hade dessutom ansvar för akutmottagning samtidigt och jourläkaren befann sig 6 mil bort. Fick ta emot allt från förlossningar och hjärtinfarkter till barn som petat in popcornkulor i örat… Eftersom jag var trött på den låga lönen har jag nu bytt arbetsgivare och jobbar på ett äldreboende. Jobbet är kanske inte lika givande även om jag trivs med att jobba med äldre och de andra i personalgruppen. Nu har jag en lön på 25 500. Till saken hör att jag vill vidareutbilda mig. Jag vill gå en två-årig masterutbildning som startar i höst i Umeå. Ungefärligen kommer det att leda till att jag får behörighet som distriktsjuksköterska med inriktning mot glesbygssjukvård. Jag tycker det verkar väldigt intressant. Problemet är bara hur jag ska förmå kommunen att “betala” min utbildning. De är i stort behov av distriktsköterskor eftersom kommunen nu har övertagit hemsjukvården men så vitt jag vet har de aldrig gett någon studielön tidigare. Jag känner att jag verkligen inte vill ta studielån eller använda varje sparad krona jag har till en vidareutbildning. Jag kommer naturligtvis att jobba extra det jag kan och orkar under studietiden även om jag får studielön. Har ni några tips på hur jag ska bära mig åt?

  • Jonas hagberg

    Hallå där, jag hittar inte någon flik för frågor eller liknande så jag skriver en rad här. Jag skulle bli mycket glad om ni på denna eminenta sida kunde göra en djupdykning i ” Avancerad specialistsjuksköterska” vad är detta? På papperet verkar detta mycket lovade men är det någon som har erfarenhet eller fördjupad kunskap i denna relativt färska förgrening?

  • ssk

    Hej. Spännande läsning. Jobbar på ett landsting som har de lägsta lönerna i hela Sverige. Har precis vidarutbildat mig till anestesisjuksköterska, fick inget extra i lönekuvertet alls efter min egen betald utbildning. Råder ingen brist på mitt yrke och hade därför inget att komma med. Kommer således att halka långt efter andra kolleger i detta yrke. Känns inte roligt alls att man inte ska få något extra lönemässigt för en specialistutbildning….

    • Op-student.

      Verkligen en intressant diskussion. Jag måste dock tillägga att jag tycker att de ska ta bort kravet gällande 12 månaders arbetslivserfarenhet på alla specialistsjuksköterskeutbildningar med inriktning operationssjukvård i hela landet. Som operationssjuksköterska jobbar man helt annorlunda än på avdelning och man måste som student i princip börja om från 0. Omvårdnadstänket är ju liknande men där tar det slut. Det är även ett bristyrke och medelåldern för operationssjuksköterskorna i vårt land är hög. Det är då betydligt bättre att underlätta för de som vill gå direkt till denna specialistutbildning från grundutbildningen. Jag pluggar på KI i Stockholm och gick direkt från grundutbildningen. Min långa placering i termin 6 på grundutbildningen räckte för mig för att jag skulle inse att jag aldrig vill jobba på en vårdavdelning med de villkor som råder idag. Sedan hade jag ett intresse sedan tidigare och hade planen att gå vidare i alla fall. Blivande IVA och anestesisjuksköterskor vinner dock på att ha tidigare erfarenhet och personligen skulle jag aldrig vilja se att dessa utbildningar kan genomföras utan att den sökande har jobbat som allmänsjuksköterska innan. Men som sagt, att vara operationssjuksköterska är en helt annan sak. Om någon som läser detta inlägg går i tankar om att söka till operationssjuksköterskeutbildningen direkt från grundutbildningen säger jag bara: Gör det. Sök dig till KI som är den enda högskolan som tagit bort kravet på 12 månaders arbetslivserfarenhet. Du har inget att förlora. Det behövs flera operationssjuksköterskor och framtiden ser ljus ut.

  • Elin

    Att det råder brist på specialistsjuksköterskor är det ingen tvivel om! I mitt landsting annonseras just tjänster som innebär att man studerar till specialistsjuksköterska i intensivvård och har under studietiden bibehållen lön. Det krävs knappt att man är fastanställd inom landstinget. Man har alltså köpt ett antal utbildningsplatser i närmsta lärosäte för att kunna försäkra sig om att de kan bemanna sina avdelningar i framtiden. Det är till och med semestergrundande under tiden som man studerar, samt att de erbjuder boende och transport till praktikplatsen. Det är generöst. Det skrivs inga “slavkontrakt” men man erbjuds tillsvidareanställning efter studietiden.
    Jag är beviljade denna tjänst och tacka med ett glatt leende ja till erbjudandet. Jag skulle aldrig ta studielån för en VUB. I mina öron låter 8 000-18 000kr i ersättning låg räknat med tanke på bristen inom specialistutbildade sjuksköterskor.

  • Pingback: TS TV Escorts from London()

  • Pingback: Pendaftaran CPNS 2018()

  • Pingback: Funny cats()

  • Pingback: zdporn()

  • Pingback: Eavestrough Cleaning()

  • Pingback: www.office.com/setup()

  • Pingback: adme()

  • Pingback: i loved this()

  • Pingback: Corporate Event Managers()