E101-intyg för lägre skatt i Norge

Om du bor i Sverige, arbetar mer än 25% av din totala arbetstid här, och extraknäcker i Norge – då kan det vara aktuellt med ett E101-intyg.

Försäkringskassan utfärdar intyget.

Du visar upp det för din norska arbetsgivare.

Din arbetsgivare ska sedan betala in sociala avgifter till svenska försäkringskassan.

Därmed behåller du din plats i svensk socialförsäkring, och slipper betala den norska trygdeavgiften på 7,8% av din bruttolön.

Men det är lite mer komplicerat än så. Läs vidare.

Sociala avgifter?

Alla som arbetar i Norge betalar 7,8% av sin lön i sociala avgifter (trygdeavgift) – i och med detta är du också del av den norska sociala försäkringen och har rätt till exempelvis sjuklön. Avgiften betalar din arbetsgivare in samtidigt som skatten.

Undantaget är om du lämnar in ett E101-intyg, då ska du inte längre betala sociala avgifter i Norge. Din arbetsgivare behöver då inte heller betala in norsk arbetsgivaravgift, utan ska istället betala svenska avgifter.

Om försäkringskassan utfärdat ett E101 står man alltså kvar i den svenska socialförsäkringen även under sin tid i Norge. Det betyder att det är Sverige som står för sjuklön, sjukpenning och andra ersättningar. Man omfattas också av den svenska arbetsskadeförsäkringen. Med ett E101-intyg blir din norska inkomst pensionsgrundande i Sverige.

Om du bara ska jobba i Norge under en period, utan anställning i Sverige, utfärdar inte försäkringskassan E101 och du står istället under norsk socialförsäkring.

Ansökan om E101

För att ansöka om E101 går du in på Försäkringskassans hemsida och laddar hem blankett 6215. När du fyller i blanketten ska du bland annat ange din arbetsgivares organisationsnummer – detta hittar du på ditt anställningsavtal. Du ska även uppge  hur stor andel av din totala arbetstid som du jobbar i Sverige. Detta kan vara avgörande för om du får ett E101-intyg utfärdat eller inte.

Vilka regler som gäller för när man får ett E101 utfärdat verkar variera lite. På Försäkringskassan har man tidigare uppgett att den sökande bara behöver jobba ett-två pass var tredje månad, i Sverige, för att få ett E101 utfärdat. Samtidigt finns det dom som har blivit nekade E101 på grunden att dom jobbar mindre än 25% i Sverige (bosättningslandet). Då ska man istället ingå i den norska socialförsäkringen.

Om du planerar arbeta några arbetspass var tredje månad i Sverige och anser att allt eventuellt norgejobb kommer som en bonus – och uppger detta – får du rimligen ett E101-intyg utfärdat. Sedan är det upp till dig att upplysa Försäkringskassan om ändrade förhållanden så att de kan ompröva beslutet om E101, ifall du jobbar mer än 75% av din totala arbetstid i Norge.

[Edit 11/1 2012] Sandra fick nytt besked:

Jag har pratat med Försäkringskassan idag och än så länge behöver man endast arbeta ett pass var tredje månad hemma i sverige för att få behålla E101. Det är endast i Danmark samt Finland som man måste jobba 25%.

E101 och bemanningsföretagens bluff

Lämnar du in en E101 till bemanningsföretagen måste de betala den dyrare svenska arbetsgivaravgiften istället för den norska. De tjänar således mindre pengar på dig och tycker därför att de kan rättfärdiga en sänkning av din lön. Detta motiverar dom så här:

Då den svenska arbetsgivaravgiften är högre än den norska sänker vi som arbetsgivare våra anställdas bruttotimlön inklusive ob och övertidsersättning med 10% när de har E101. Denna sänkning av bruttotimlön motsvarar bortfallet av pensionsavgiften (trygdeavgiften)! Därför blir varje persons nettolön oförändrad!!

“X Y”, Rekryteringsansvarig, Xtra Care

Men blir verkligen nettolönen oförändrad? Vi räknar på det:

Tjänar du 202 222 på ett år kommer din nettolön att vara följande, om du betalar trygdeavgift:

  • skatt att betala = (0,28*(bruttoinkomst minus avdrag))+(0,078*bruttoinkomst)
  • (0,28*(202222-(72800+20222)))+(0,078*202222) = 46349
  • 202 222 – 46 349 = 155 873
  • Nettolönen blev 155 873 kr utan E101-intyg.

Om du istället har lämnat in E101 i början av året och din arbetsgivare har sänkt din bruttolön med 10% kommer din slutliga inkomst att bli:

  • 0,9 * 202222 = 181999
    [10% mindre bruttolön på grund av arbetsgivarens avdrag]
  • 181999 * 0,36 = 65519
    [uträkning av hur stort minstefradrag du får göra]
  • 181999 * 0,1 = 18199
    [uträkning av hur stort standardfradrag du får göra]
  • 65519 + 18199 = 83718
    [total summa avdrag]
  • 181999 – 83718 = 98281
    [bruttolön – avdrag = summa att inkomstbeskatta]
  • 98281 * 0,28 = 27518
    [summa som ska beskattas * skatt på 28%]
  • 181999 – 27518 = 154481
    [bruttolön – skatt att betala = nettolön]
  • Om du lämnat in E101 och din arbetsgivare har sänkt din bruttolön med 10%, samtidigt som du slipper betala trygdeavgiften på 7,8%, blir din nettolön istället 154 481kr.

Xtra Care ljuger, du får ut 7,8% mindre lön! Eller?

Nettolönen är inte oförändrad, men nära nog. Åtminstone i jämförelse med din tidigare lön på bemanningsföretaget.

Men om du jobbar för en arbetsgivare i offentlig sektor görs ingen sänkning av din bruttolön om du lämnar in ett E101-intyg.

Bemanningsföretagens utnyttjande av utländsk bemanningspersonal måste upphöra genast.

Norsk deklaration i tre enkla steg

Jag levererade just min norska deklaration. Den här gången tog det tre minuter. Jag ska visa dig hur.

Steg 1: Logga in

Gå in på www.skatteetaten.no och navigera fram till följande sida: Skatteetaten – Selvangivelse for lønnstakere og pensjonister, väl där klickar du på “Sjekk, endre eller lever selvangivelsen“. Du kommer till MinID, en norsk tjänst ungefär motsvarande en enklare version av E-legitimation. Här loggar du in med ditt norska födelsenummer/D-nummer och det lösenord som du valde när du skapade din användare på MinID.

Om du inte skapat en användare behöver du beställa PIN-koder. Det gör du under “Bestill PIN-koder“. Fyll i ditt norska födelsenummer/D-nummer och klicka ‘send meg PIN-kodebrev’. Brevet skickas till den folkbokföringsadress du uppgav när du var på skatteverket och ansökte om födelsenummer/D-nummer. När du fått brevet kan du registrera en ny användare. Under registreringen anger du ditt födelsenummer/D-nummer, två koder ur ditt PIN-kodebrev, e-mail, mobilnummer och ett lösenord som du väljer själv.

Steg 2: Se över dina uppgifter

Efter att du har loggat in väljer du “Levere selvangivelsen med endringer eller tilføyelser – Sist endret av: Skatteetaten” genom att klicka på tillhörande “fortsett”-knapp.

Du tas till följande sida och visas de värden som förts in av skatteetaten. Under post 2.1, Lønn og tillsvarende ytelser, ser du den lön som din arbetsgivare rapporterat in. I exemplet nedan är den 202 222 NOK. Under post 3.2 finns minstefradraget angivet. Det är på 38% av bruttoinkomsten, som högst 78 150 NOK för 2012.

Smärtfritt så långt. Dock finns det komplicerande regler för hur minstefradraget ska räknas ut. Ordagrant säger man följande:

Har du vært bosatt i Norge bare en del av året, skal minstefradragets øvre grense (kr 78 150) og nedre grense (kr 31 800) avkortes tilsvarende det antall hele eller påbegynte måneder av inntektsåret du har vært bosatt her. Minstefradraget skal likevel ikke være lavere enn kr 4 000.

For skattyter som i løpet av inntektsåret har flere arbeidsopphold i Norge uten å være skattepliktig som bosatt her, summeres antall dager med opphold i riket og divideres med 30.

Har du jobbat mindre än 31 dagar i Norge under ett helt år, och tjänat 150 000 NOK, ska du reducera ditt minstefradrag till 1/12 av 0,38*150 000, det vill säga 4750. Inte nog med det, du ska även betala toppskatt.

För att räkna ut hur många tolftedelar av året som “du har varit i Norge” ska du summera alla dina dagar och dela med 30. Resultatet avrundar du uppåt till närmaste heltal. Så många tolftedelar av minstefradraget får du alltså göra.

Exempelvis: 43 dagar delat på 30 blir 1,43 som avrundas upp till 2. Du får därmed bara göra 2/12 av minstefradraget om du spenderat totalt 43 dagar i landet, oavsett hur utspridda dagarna är, om du inte räknas som skattemessig bosatt i Norge av andra skäl. Läs mer om detta här.

Tillägg den 21/10 2011: Hur minstefradraget behandlas av skatteetaten verkar variera. Se kommentarerna för mer viktig information.

Om du har haft ytterligare intäkter som måste föras in under 2.1 ska du också se till att justera 3.2. Exempelvis: om jag faktiskt bara hade tjänat 150 000 skulle nytt värde för minstefradrag alltså bli 0,38*150000, det vill säga 57000. I vanliga fall är det helt korrekt satt till 38% av bruttoinkomsten och behöver inte ändras. Är det lite mer än 38% kan det vara Premie til pensjonsordning som har förts in under samma post, det är helt i ordning.

För att föra in standardfradraget:

  • Klicka på post “3.3” eller texten “Renter, gjeld, andre kap…”.
  • Du kommer till sidan som visas nedan. Klicka på det vita fältet med texten “< velg post >” för att få fram en rullmeny.
  • Markera “3.3.7 10% standardfradrag før midlertidig opphold i Norge” i rullmenyn.
  • Ett nytt fält för inmatning av uppgifter dyker upp, märkt “Beløp”. Här fyller du i 10% av det som är uppfört under post 2.1 (högst 40000).
    I detta exemplet blir det 0.1*202222, det vill säga 20222.
  • Klicka så på “Legg til”-knappen, det bör nu se ut som på den nedre av de två följande bilderna förutom att “20 222” är ersatt med ditt avdrag.
  • Klicka på “Lagre/Tilbake til oversikten”-knappen.

Steg 3: Sänd in!

När du återvänt till översiktsmenyn och där har valt att “Levere selvangivelsen” är du klar. Då ska den översta av de fyra rutorna visa “Gjøre endringer eller tilføyelser på levert selvangivelse” istället för som tidigare “Levere selvangivelsen uten endringer”. Fram till sista april kan du gå in och göra ändringar i din selvangivelse.

Hur mycket får jag tillbaka?

Men vänta nu, hur mycket får jag egentligen tillbaka på skatten?” Enkelt! Leta fram dokumentet som heter “Lønns- og trekkoppgave for 2012”, denna ska du ha fått hemskickad av din arbetsgivare. I fältet “950 Førskuddstrekk” står det hur mycket skatt som har betalats in i ditt namn. Hur stor andel av bruttolönen arbetsgivaren har betalat in som skatt beror på vilket skattekort du tilldelats. För att förtydliga så spelar det i slutändan ingen roll vilket skattekort du fick av skattekontoret. Reglerna för skattesats, trygdeavgift och avdragen är samma för alla.

Låt säga att jag hade lämnat in ett skattekort som sa att 35,8% av min bruttolön skulle betalas in som førskuddstrekk varje månad. Då hade 72395 NOK betalats in i mitt namn. Det är också det som hade stått i fält 950 på “Lønns- og trekkoppgave for 2010”.

Bruttolönen var i ovanstående exempel 202 222 NOK. Minstefradraget blev 72 800 (den här guiden skrevs 2010, då gällde 36% av bruttoinkomsten) och standardfradraget blev 20 222. Bruttolön minus avdragen ger summan som ska beskattas, i det här fallet 202222-(72800+20222) = 109200.

Skattesatsen är 28% plus eventuell trygdeavgift på 7,8%. Har du fått ett E101-intyg utfärdat av försäkringskassan och levererat detsamma till din norska arbetsgivare ska du inte betala trygdeavgiften. Då är det upp till din arbetsgivare i Norge att betala social avgift till svenska försäkringskassan. En tjänsteman på försäkringskassan sa förresten att man endast behövde jobba ett-två pass var tredje månad i Sverige för att få ett E101 utfärdat. Det kan 7,8% lägre skatt i Norge vara värt.

I ovanstående exempel blir skatten som ska betalas (0,078*202222)+(0,28*109200)= 46 349. Førskuddstrekk minus skatten som ska betalas blir summan att få tillbaka (eller betala som restskatt). I ovanstående exempel hade det blivit 72395-46349=26046. Tjugosextusenfyrtiosex norska kronor att få tillbaka.

Hur många procent skatt har jag då betalat i slutändan?

Jag återanvänder ovanstående exempel. 46 349 var summan skatt som faktiskt skulle vara betald i slutändan. Dela detta på bruttoinkomsten om 202 222 och vi kan konstatera att enligt ovanstående exempel har det betalats 22,9% skatt i slutändan. Hade ett E101 lämnats in hade siffran istället landat på 15,1%. Hade året spenderats i Finnmark (24,5% skattesats istället för 28%) hade den varit ännu lägre. Ingen kan dock säga hur stora utgifterna hade varit för att överleva ett år i nordligaste Norge. Jag kan tänka mig att avsevärda summor hade gått åt till sprit och ammunition.

Om du har någon fundering eller fråga som står obesvarad, ställ den gärna i en kommentar så hjälper jag dig hitta svaret så gott jag kan.

Nu kan du läsa mer om skatten i Norge:

Specialistutbildning lönar sig sent, eller?

Vårdförbundet.se går det att läsa att det tar i snitt 19 år innan en specialistutbildning lönar sig, med hänvisning till studien ”The Shortage of Specialist Nurses in Sweden”.

Här på Sjuksköterska.nu säger jag att det tar ungefär fem år innan en specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård lönar sig, med exempel hämtade ur verkligheten.

Tänker du någon gång läsa en specialistutbildning är det här relevant för dig.

Var räknar man “fel” i studien?

För att reda ut var mina och studieförfattarnas beräkningar skiljer sig åt läser jag igenom studien och hittar följande:

  • The income for the specialist nurse the first year will constitute of a student loan of 54 440 and a student grant of 26 960, in total 81 400 SEK.
  • The student loan is paid back in yearly amortizations and there are also rent payments of the loan.
  • Year two, the specialist will earn the salary of a nurse with one or less than one  year in experience  multiplied with the average  wage premium of being a specialist nurse.

“The average wage premium of being a specialist nurse”, alltså hur mycket högre lön specialistutbildade sjuksköterskor har, är följande:

  • Anesthesia + 7.9%
  • Operation Care + 7.9%
  • Company Nurse + 8.4%
  • Intensive Care + 8.4%
  • Midwife, care + 8.8%

För att bestämma vilken ny ingångslön sjuksköterskan skulle ha efter sin specialistutbildning tog man snittlönen för sjuksköterskor med <1 års erfarenhet och multiplicerade med den tidigare framräknade “wage premium” för de olika specialistutbildningarna. Denna uträkning ger (21600×1.079) 23 306 kr i ingångslön för en operationssjuksköterska.

Om man tar jobb som operationssjuksköterska med en ingångslön på 23 306 kr bedriver man delvis ideellt arbete.

I verkligheten har en grundutbildad sjuksköterska en grundlön på cirka 21 600 efter ett år i yrket och lägstalönen för operationssjuksköterskor är runt ~25 000.  Detta innebär en löneförhöjning på 15,7% (25000/21600) eller närmare 1700kr mer i månaden än vad man räknade med i studien.

Varför tjäna så lite under studieåret? Varför ta studielån?

Vidare anges i studien att den blivande specialistsjuksköterskans inkomst under studieåret är summan av studielånet på 54 440 och studiebidraget om 26 960.

Studieåret är 40 veckor långt. Det finns 12 veckor att jobba på. Sommarjobb är det sällan svårt att hitta som sjuksköterska.

Även om man väljer att “ha semester” i fyra veckor under sommaren, kan man tjäna långt mycket mer än 54 400 på återstående åtta veckor. Allt mellan 100 000 och 200 000 kronor för en sommar som grundutbildad sjuksköterska i Norge är fullt rimligt. Då slipper du också både ta lån och betala ränta.

Hur påverkar detta ditt beslut om specialistutbildning?

Det ska mycket till för att ditt ekonomiska resultat ska vara lika bedrövligt som i studien, åtminstone om du väljer din specialistutbildning väl. Det vill säga, om du väljer en av specialistutbildningarna som gör att arbetsgivaren inte kan ersättas dig med vilken sjuksköterska som helst.

Nu finns det ingen fastslagen lägstalön för specialiteterna, men i praktiken behöver man som specialistsjuksköterska inte nöja sig med lägre än en viss summa oavsett hur kort erfarenhet man har sedan tidigare. Om man jobbat mer än ett år som grundutbildad sjuksköterska gör man oftast en lägre procentuell löneförhöjning efter specialistutbildningen.

Så sitt inte och grubbla, läs en specialistutbildning redan till hösten och sätt fart på din lönekarriär!

Varför inte anestesisjuksköterskeutbildningen?

Höj lönen med en specialistutbildning!

Den största och mest omedelbara löneförhöjningen du som sjuksköterska kan göra är att specialistutbilda dig. Mer specifikt, utbilda dig till operations- eller intensivvårdssjuksköterska.

Tyvärr leder vissa specialistutbildningar generellt till lägre löneförhöjningar än andra, exempelvis specialistutbildningarna inom geriatrik och psykiatri. Detta då geriatriska vårdavdelningar inte har krav på att bemannas med specialistsjuksköterskor, som operations- och intensivvårdsavdelningarna.

“Varför anställa en specialistutbildad sjuksköterska med erfarenhet, utbildning och krav på högre lön när vi kan hålla nere kostnaderna med en nyutexaminerad sjuksköterska?”

-Arbetsgivarlogik

Då de olika specialistutbildningarna innebär heltidsstudier i 40 veckor kan man hävda att de innebär ett visst inkomstbortfall.

Inkomstbortfallets storlek beror på om du ingår avtal med arbetsgivaren om studielön.

Få betalt för att studera

Inte alla arbetsgivare erbjuder studielön, och de som gör det brukar endast betala för specialiteter som det är brist på.

Avtalet brukar innebära en lön på ~8000-18000kr under studietiden. I gengäld vill de anställa dig i ett till två år direkt efter avklarad utbildning. Vilken ingångslön kan de tänkas erbjuda någon som är “tvungen” att jobba hos dom? Hur som helst, avtal om studielön tillhör ovanligheterna och de allra flesta finansierar sin studietid med studiemedel, undansatta pengar och extrajobb.

Bestämmer vi att 40 veckors heltidsstudier innebär ett inkomtsbortfall motsvarande 40 veckor heltidsarbete i landstinget så kan vi räkna ut hur snart specialistutbildningen lönar sig. Detta genom att jämföra med den löneförhöjning som specialistutbildningen leder till.

Men mer än lönen spelar förstås in. Det är stor skillnad på 40 veckors heltidsstudier och 40 veckor heltidsarbete i landstinget. Exempelvis är det både möjligt och rimligt att jobba extra vid sidan om heltidsstudier. Förvisso är det möjligt att jobba extra vid sidan om en heltidsanställning i landstinget också, men det är inte rimligt, än mindre hälsosamt.

Ta bara sommarmånaderna under ditt “studieår”, då du kan söka anställning i Moss till en grundlön motsvarande 44300 SEK/månaden. Skulle landstinget släppa iväg en av sina anställda under sommarmånaderna, annat än på semester (och knappt ens det)? Nej.

Från nyutexaminerad till specialistsjuksköterska:
20% löneförhöjning på två år.

Här kommer ett konkret exempel på hur du kan agera under de första två åren som sjuksköterska för att höja din lön med 20%.

Som grundutbildad sjuksköterska erbjuds du ditt första jobb till en månadslön av 21 100kr. Du var en jävel på att löneförhandla, därför fick du högre lön än de flesta av dina kursare. Grundutbildningen avslutas i juni. Du börjar med ett sommarvikariat och efter sommaren är du en av “de lyckliga få” som erbjuds fortsatt vikariat. Först några månader, sedan blir det klart att du får stanna på vikariat fram till och med nästa sommar.

Den 15 april året efter du gick färdigt din grundutbildning söker du och kommer så småningom in på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot operationssjukvård. Under ditt år som grundutbildad sjuksköterska löneförhandlade du en gång och din nya lön blev 21 400 (1,5% löneförhöjning).

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot operationssjukvård är 40 veckor långt. Om vi antar att du under studieveckorna inte jobbar alls innebär det att du under utbildningens 40 veckor har en utebliven inkomst på ((40/52*12) x 21 600)*1.12 = 223 310kr

Operationssjuksköterskornas lönetabell i jämförelse med den sammansatta lönetabellen för alla sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i landstinget, exklusive chefer:

Percentil — Alla *sjuksköterskor / Op.sjuksköterskor
[10:e] ____ 21 700 / 25 500
[25:e] ____ 23 400 / 27 000
[med.] ___ 25 750 / 28 550
[75:e] ____ 27 700 / 30 500
[90:e] ____ 29 500 / 33 300

Som nyutexaminerad operationssjuksköterska är du eftertraktad då det råder viss brist på operationssjuksköterskor. Din nya ingångslön blir således 25 500kr (4100kr mer än vad du hade som grundutbildad sjuksköterska). Men om du hade jobbat ett år till istället för att läsa specialistutbildningen hade du hunnit med ytterligare en löneförhandling som resulterat i en löneförhöjning på 400kr (2%). Så räkna på 3700kr, eller ca 17%, högre lön än vad du hade haft utan specialistutbildningen.

Fem år till förtjänst – 1,3 miljoner mer i lön på ett arbetsliv

Inkomstbortfallet under studieåret räknades till 223 310kr och löneförhöjningen som specialistutbildningen ledde till var 3700kr. Delar vi dessa 223 310 med 3700 får vi ut att du måste jobba ~60 månader innan du börjar “tjäna” på specialistutbildningen.

Om du arbetar som operationssjuksköterska under de nästföljande 35 åren tjänar du enligt enklaste uträckning ((35 x 12 x 3700)-223310=1330690)
1 330 690kr mer än om du inte specialistutbildat dig.

Löneförhöjning per studievecka

Ett annat sätt att bedöma värdet av en specialistutbildning är att göra jämförelser mellan grundutbildade sjuksköterskor och undersköterskor. Den grundutbildade sjuksköterskans medellön på 24 120 (se kommentarer nedan) är 13,8% högre än den på vårdavdelning arbetande undersköterskans 21 200kr. I den jämförelsen innebär alltså grundutbildningens 120 veckor av heltidsstudier en löneförhöjning på 13,8%. Dela det på antal studieveckor så ger det 0,115 procentenheter löneförhöjning per studievecka.

Operationssjuksköterskeutbildningen, som är en tredjedel så lång som sjuksköterskeprogrammet, ger enligt tidigare uträkningar en sjuttonprocentig löneförhöjning. Per studievecka blir det 0,425 procentenheter. Så höj lönen med en specialistutbildning!

Bli en av medlemmar som håller sig uppdaterade med ett mejl i veckan.